Det är tragiskt att moderaterna, som innehar justitieministerposten, är så flata när det gäller brottsbekämpningen. Det är som att partiet inte tar kriminaliteten på allvar. Det demonstrerades återigen igår på seminarium med Internationella jursitkommissionen.
Moderaternas representant Ulrika Karlsson svarade Goda yxskaft på de högst allvarliga frågorna om hur polisen bättre ska kunna möta den organiserade brottsligheten. Hon gjorde en trött axelryckning åt problemen. Snacka om ett parti utan susning. Så som Maria Abrahamsson skriver i Svenska Dagbladet:
Vad [tillförordnade rikspolischefen Bengt] Svenson efterlyser är något så beskedligt men för många ändå så svårsmält som ett formaliserat beslutsmandat . . . Viktigare ändå är att polisorganisationen anpassas efter brottslighetens utveckling . . . Moderaternas tal om att tiden inte finns för en organisationsförändring håller ändå inte. Det den tillförordnade rikspolischefen efterlyser är bara ett regelverk med tydligare beslutsordning, ingen ny organisation.
Det som i dagligt tal kallats ett “svenskt FBI” handlar om att polisen får möjlighet att fatta snabba beslut. Den möjligheten saknas idag — otroligt nog. Men moderaterna vill inte, kan inte, vågar inte.
Kriminalpolitik var en gång ett moderat paradnummer, men nu prioriterar man uppenbart annat. Vilket parti ska stå på borttsoffrens sida? Måsta alla sju riksdagspartier stå på de kriminellas sida? (Andra intressanta bloggar om politik, brott, våld, kriminalpolitik)