Det är glädjande att se att riksdagskvinnan Anne-Marie Pålsson (m) i sin debattartikel i DN i dag förespråkar såväl en Författningsdomstol som folkomröstningar på medborgarinitiativ: Svensk maktkoncentration den värsta i hela OECD.
När jag nyligen debatterade med riksdagsledamöterna Annie Johansson (c) som sitter i Konstitutionsutskottet och Henrik von Sydow som är moderaternas talesman i rättsfrågor, tog de bestämt avstånd från förslaget om att i grundlagen skriva in att 100.000 medborgare hos talmannen kan begära folkomröstning om lagförslag som ligger på riksdagens bord.
Medborgarrättsrörelsen föreslår att om namnlistor med denna omfattning lämnats till talmannen inom ett visst antal veckor från det att utskottet lagt sitt betänkande, ska beslutande folkomröstning genomföras där väljarna har att svara ja eller nej till lagförslaget.
Johansson och von Sydow menade att det skulle undergräva parlamentarismen. Men det är som Pålsson visar, så att nuvarande system är ur balans:
Man kan därför säga att den svenska grundlagen är byggd på principen om maktkoncentration, snarare än den om maktdelning. I detta avseende är Sverige faktiskt unikt . . . Sverige var det enda landet bland de undersökta som inte har en enda institution för horisontell maktdelning.
Parlamentarismen skulle inte på något sätt undergrävas med fler folkomröstningar. Snarare skulle mer av maktdelning uppstå. Och demokratin skulle vitaliseras om folket fick gå in och fattar beslut — ja eller nej — till ett konkret och liggande lagförslag, som annars skulle bli föremål för en vanlig votering i riksdagen. Även om folkliga initiativ inte når upp i 100.000 namnunderskrifter på några veckor, så skulle samhällsengagemanget ha ett tydligt mål att sträva efter. Medborgare skulle ha något konkret att jobba för.
Det skulle också skärpa riksdagsledamöternas lyhördhet gentemot folkopinionen.
Jag vet att många, inte minst inom medierna, anser att det är populism att låta medborgarna bestämma. Många journalister skulle säkert inte ha något emot att avskaffa rösträtten också. Men vi som är demokrater, vi som ser demokrati som en process där värderingar stöts och blöts och där medborgaren är utgångspunkten, inte makten, vi är inte rädda att låta folket avgöra i enskilda, brännande och kontroversiella frågor.
Samhällsdebatten skulle bli så mycket livligare och väsentligare om alla visste att folket faktiskt kan gå in och ta politikerna i örat.
Däremot håller jag inte med Pålsson om att statsministern ska väljas på annat sätt än av riksdagen. Viktigare är att alla riksdagsledamöter väljs med personval. Det skulle vitalisera riksdagen om dess ledamöter vet att väljarna i valkretsen kan rösta bort dom om de inte visar sig tillräckligt aktiva. Det sker ständigt i Finland, och borde ske här. (Andra intressanta bloggar om politik, idédebatt, samhälle, demokrati, folkomröstningar)