En omistlig röst för oss som följer den amerikanska valrörelsen är Charles Krauthammer i Washington Post. I dagens kolumn ger han den bästa analysen jag sett om varför Hillary Clinton spurtade och vann i Texas och Ohio i veckan, The Great Non Sequitur:
Hon kastade diskbänken efter honom. Anklagade Barack Obama för att plagiera andras tal. Hon hånade hans talekonst. Ifrågasatte hans ärlighet om NAFTA. Det räckte inte. Hillary Clinton hotades att bli utplånad i Ohio och Texas. Så vad gör man då? Släpper atombomben.
Därför den briljanta reklamfilmen om vem som svarar i Vita husets kristelefon kl 3 på natten . . .
Ytligt sett handlade den om erfarenhet. Men egentligen handlade den om förtrolighet och trygghet (familiarity). När allt kommer omkring, vilket Obama påpekat, exakt vilken erfarenhet förbereder Hillary att svara i kristelefonen?
Hon reste med reklamfilmen en djupare fråga: Känner du verkligen till vem den här snubben är? Efter en stormande uppvaktning av denne elegante man som red in i stan häromdagen, är du verkligen beredd att ge honom förtroendet att vakta dina barn, de som står i fokus i reklamfilmen?
Självklart! Det är eftertanke som är Clintons budskap. Inte bara de vanliga politiska attackerna, utan en vädjan till väljarna att sätta sig ner och fundera en stund. Det är bara genom en sådan reflektion som de blixtförälskade väljarna kan övertygas om att det kanske ändå inte är Obama som passar bäst i Vita huset.
Krauthammer skriver att Obama har en utomordentlig kvalitet i att formulera det väljarna längtar efter: ett mer enat Amerika. Men problemet är att han inte har handling som backar upp hans briljanta retorik.
På frågan vem det är som i handling gjort det Obama så vältaligt förmedlar, svarar Krauthammer:
Just det, John McCain — trots hans heta temperament, råa kanter och vassa tunga. När allt kommer omkring handlar nationellt enande över ideologiska gränser inte om retorik och känsla, utan om karaktär och mod.
Jag tror amerikanska folket kommer att inse det, kanske inte i tid att rädda Clintons nominering, men väl är framme vid valdagen 4 november… (Andra intressanta bloggar om USA, McCain, Obama, Clinton)