Mitt möte med Hirschfeldt om stärkt äganderätt

I egenskap av Medborgarrättsrörelsens ordförande träffade jag i eftermiddags ledamoten i Grundlagsutredningen, hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt, samt utredningens kansliledning för att överlämna synpunkter som vi tycker utredningen borde väga in i sitt slutarbete. Läs mer om dem i bloggen Medborgarrätt.
Hirschfeldt och medarbetare lyssnar vänligt och kommer med en del kommentarer och frågor. I ärlighetens namn var det nog inte jag som stod för de mest minnesvärda budskapet. Med på uppvaktningen var också Nätverket Norden för civilt egendomsskydd. Deras representanter kom från Kiruna, Boden, Härjedalen och Dalarna. Två av dem samer (markägande, inte renskötande).
De var med för att visa hur utselt det svenska rättsväsendet fungerar. Som markägare hjälper det inte att få rätt i Högsta domstolen och Europadomstolen. Länsstyrelser och lägre domstolar struntar i högre rätt och manipulerar i politiska syften för andra intressen. Exempelvis har tingsrätter dömt markägare för att ha jagat på sin egen mark, trots att de jaktvårdslicenser som svenska riksdagen röstat fram underkänts av EG-rätten (brott mot föreningsfriheten, brott mot äganderätten).
Vi tog också upp EU:s landskapskonvention som av Riksantikvarieämbetet tolkas som att dom – och inte markägarna – därigenom har rätt att besluta om hur mark används. Detta även om denna konvention, liksom andra, syftar till att stimplera enskilda markägare att tänka på landskapet – inte till att föra över brukarrätten från markägaren till staten.
Det är nu viktigt att domstolarnas ställning stärks, så som Medborgarrättsrörelsen arbetar för. Sedan jag engagerat mig i dessa frågor ser jag att rättssäkerheten är betydligt sämre än jag trodde. Vi som vill stärka friheten och individens ställning borde engagera oss mer för att få stärkt rättstrygghet, eftersom detta är det yttersta skyddet för vår integritet som medborgare. (Andra intressanta bloggar om )

Rulla till toppen