Att forskarvärlden långt ifrån är enig om klimathotet visas av Captus Tidning, där professorn i naturgeografi Wibjörn Karlén medverkar med artikeln Oseriös klimatkampanj:
Det är kanske inte bristen på kunskap utan hur vi använder forskningsresultat, som är problemet. Påståenden som bidrar till ökad skräck anses komma från den goda sidan. Allt annat anses komma från klimatförnekare. Härmed läggs locket på den diskussion, som skulle kunna leda till en mer balanserad kunskap om klimatvariationernas orsak och jordens framtidsutsikter. Klimatdebatten har i allt högre grad kommit att likna den religiösa debatten under inkvisitionens dagar.
Det är ju detta som är så tragiskt. Klimatdebatten saknar all trovärdighet eftersom man inte accepterar vetenskapligt öppen diskussion, utan i politisk-dogmatiska termer med maktanspråk försöker bestämt vad som är sant och falskt. Men sanningen kan man inte rösta om.
Och att klimathotsmånglarna hävdar att forskarvärlden är enig, när det är så enkelt att bevisa motsatsen, visar att man inte har någon som helst respekt för vetenskap, fakta och Poppers sanningssökande. (Andra intressanta bloggar om politik, klimatet)