De hårdföra konservativa inom republikanerna gör nu en kraftansträngning för att förhindra att John McCain vinner nomineringen. McCain anses inte partipolitiskt pålitlig, trots att han får höga betyg när konservativa lobbygrupper rankar senatorer efter hur de röstat för och emot olika lag- och budgetförslag.
McCain uppför sig helt enkelt inte som en konservativ politiker brukar göra. Det retar många. Själv tycker jag det är befriande när politiker avviker från stereotypen. Det är ett bevis på integritet – en sällsynt sak inom politiken.
Ett sätt att stärka Mitt Romneys chanser mot McCain är att få presidentkandidaten Mike Huckabee att kasta in handuken, så som Rudy Giuliani och John Edwards gjorde i veckan. Huckabee har ingen chans att nå nomineringen, och hans supportrar, som utgör omkring en tiondel av de republikanska väljarna, är socialkonservativa och skulle förmodligen till övervägande del gå till Romney.
Men Huckabee själv har inga planer på att hoppa av, rapporterar CBS News i Huckabee Insists He Won’t Drop Out. Ett skäl är att Huckabee genom sin kampanj nått nationellt erkännande som en toppolitiker, efter att förut varit okänd. Han har alltså inget att förlora på att fortsätta bygga en bas för framtida möjligheter.
Dessutom har Huckabee personligen större sympati för McCain än för Romney.
När politik tolkas genom personer blir den mycket mer levande och spännnade än när det bara handlar om kollektivt framröstade programtexter från partistämmor. Det visar det nu pågående primärvalet i USA med all önskvärd tydlighet. (Andra intressanta bloggar om USA, McCain, Romney)