Om EU-konstitutionen, som numera kallas Lissabonfördraget, antas ska det halvårsvisa bytet av EU-president mellan medlemsländernas regeringschefer år 2009 ersättas med en vald president och en utrikestalesman på en mandatperiod av fem år.
Enligt Guardian har Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair startat sin kampanj för att bli den förste valde Europapresidenten, Blair kicks off campaign to become EU President. Dagens Nyheter skriver om det i Blair vill bli EU:s förste president.
Blair vore ett utmärkt val, men jag tycker ju att det borde vara européerna som fick välja sin president i allmänt val, vilket bloggen utvecklat tidigare: President i ett federalt Europa.
Europaparlamentet borde skrotas. Det är en tummelplats för värsta sortens klåfingriga politiker som agerar utanför väljarnas insyn för att i rasande takt öka regleringar som förstör Europa. Parlamentsmandaten borde förvandlas till elektorer som i enlighet med väljarnas utslag utser president – deras enda uppgift.
Presidenten borde på egen hand utse kommissionen och lägga sina förslag inför ministerrådet, där medlemsländernas regeringschefer beslutar att anta eller förkasta presidentens förslag.
På det sättet skulle europeiska folken tala om vilken inriktning vi vill se på EU kommande fem år. Vill vi ha mer av socialistiska/gaullistiska regleringar? Eller vill vi ha avreglering i liberal anda?
Om detta skulle presidentkandidater som Tony Blair, José Maria Aznar och Margot Wallström få förklara under sina kampanjer. Den som vinner kan sedan sätta sin politiska färg på EU, men inte utanför det som också regeringscheferna i ministerrådet godkänner.
Så skulle vi få ett öppet, tydligt och intressantare EU. (Andra intressanta bloggar om politik, EU)