Aldrig någonsin har en president varit så stark under sin andra mandatperiod som George W Bush. Demokraterna vann kongressvalet i november 2006 på löften om att köra över presidenten och omedelbart ta hem trupperna från Irak. Men presidenten utökade i stället antalet trupper i Irak med flera tiotusentals man i början av 2007.
Antikrigsvänstern blev naturligtvis galen och drev hätska kampanjer – som svenska medier svalt utan minsta källkritik – för att besegra Bush. De har lyckats med att hålla presidentens popularitetssiffror ner, dock inte lika lågt som för den demokratiskt styrda kongressen. (Bush ligger på 38 procent i Rasmussen och kongressen på 23 procent i Gallup när det gäller andelen som anser de gör ett bra jobb). Men de har inte fått honom att ändra mål för Irak: en seger för frihet, demokrati OCH stabilitet.
Nu rapporterar Politico, i Anti-war groups retreat on funding fight, att antikrigsvänsterns olika grupperingar (inkl MoveOn) på ett nätverksmöte beslutat ge upp kampanjen för snabbt tillbakadragande av trupperna i Irak. Politico rapporerar:
Efter en lång rad nederlag under 2007, ett år som slutade med fler amerikanska trupper i Irak än vid årets början, backar en koalition av antikrigsgrupper ur en lobbykampanj med krav på att finansieringen av trupperna ska upphöra och att kongressen ska besluta om en tidplan för trupptillbakadragande.
Man skulle kunna ägna sig åt att häckla dem för deras fiasko, men så lågt sjunker bara vänsteraktivister i den politiska debatten. Jag anser att antikrigsvänsterns beslut om att inte längre kräva trupptillbakadragande är klokt och en seger för demokratins och frihetens chanser i Irak. Ur det perspektivet glädjs jag åt att vänstern insett realiteterna. (Andra intressanta bloggar om USA, Irak Bush, krig)