Det var ett ovanligt informativt Dokument Inifrån om järnvägspolitiken som SVT sände igår: Det stora tågbeslutet. Här framgick mycket tydligt hur eftersatt järnvägsinvesteringarna är i Sverige. Linjerna har i stort inte blivit fler än 1870. “Tänk om biltrafiken inte hade haft fler vägar än då”, säger SJ-chefen Jan Forsberg och ger därmed perspektiv på problematiken.
Och underhållet av de spår som finns är så dåligt att driftstoppen ökar och med dem förseningarna. Vissa banor är så dåliga att de hotas att stängas på grund av trafiksäkerhetsskäl.
Samtidigt ökar tillströmningen av resenärer konstant. Järnvägen är navet i den geografiskt vidgade arbetsmarknad som ett modernt samhälle kräver. I yrkesrollerna blir vi allt mer specialiserade och det gör att vi behöver kunna söka jobb längre bort. Mälardalsregionen växer samman, liksom kommunerna i Skåne och Göteborg med västkusten. Detta jobbpendlande kan inte biltrafiken svälja, utan här krävs snabba, bekväma och punktliga tåg som har stor kapacitet.
Tyvärr framstår finansminister Anders Borg som totalt omedveten om denna förändrade arbetsmarknad och kraven på infrastruktur som den ställer. Han ser hellre investeringar i vägar — och daghem. Det är ur strikt tillväxtperspektiv inte smart.
Biltrafik klarar inte att svälja det ökande resandet på korta/mellanlånga arbetspendlingsavstånd. I Stockholm pendlar mer än 70 procent in i stan med kollektivtrafik. Om dessa personer skulle sätta sig i var sin bil skulle Stockholm omedelbart kollapsa. Järnväg är effektivt när stora mängder människor ska förflytta sig i tätortsmiljö.
Till detta kan man sedan lägga miljö/klimatfrågan. Men det behövs inte. Rent ekonomiskt är det katastrof att lita på biltrafik i tillväxtregioner.
I TV-dokumentären nämns att det behövs jänrvägsinvsteringar i storleksordningen 400-500 miljarder kronor för att svara mot dagens behov. Det är priset för att järnvägarna varit eftersatta sedan andra världskrigets slut. Under 50-60 år har man trott att biltrafik är framtiden. Så är det inte, iallafall inte för att lösa den nya arbetspendlingen på en större arbetsmarknad.
Anders Borg måste tänka om!
Eller som Helsingborgs Dagblad skriver i ledaren Sverige ligger 20 år efter Europa med tågutbyggnaden:
Framtidens jobb blir alltmer specialiserade. Pendla längre sträckor till jobbet, kanske 15 mil enkel resa. Hela arbetsmarknadsregioner kan inte fungera optimalt utan dessa snabba spår, Öresund till exempel. Tågresandet efter bron har tredubblats och väntas öka sex gånger till inom 30 år . . .
Spanien bygger just nu mest ambitiöst. Nya snabbtåget Barcelona–Madrid ersätter 44 flygningar per dygn. Här väger klimatat mycket tungt i kalkylerna. Spanska Banverket räknar på annat sätt än Anders Borg. På 15 år investeras 1 100 miljarder (!) kronor i ny järnväg.
Tyvärr spökar den flummiga klimatdebatten, där hysteriska domedagsteorier tär på trovärdigheten i argumenten för järnväg. Därför skulle jag rekommendera Anders Borg att studera järnvägen enbart ekonomiskt. Det skulle räcka. (Andra intressanta bloggar om politik, järnväg, tåg, trafik, teknik, pendling, samhällsplanering, miljö, klimat, växthuseffekten, global uppvärmn)