Häromdagen avslöjades den socialdemokratiska taktiken för hur man tänker försöka vinna valet 2010: genom att smutskasta Alliansregeringen. Det kommer inte att fungera, skriver Nya Wermlands-Tidningen i ledaren De politiska alternativen:
Förutsättningen för att lyckas med att misstänkligöra [regeringen] är att man har något på fötterna med sina anklagelser, och det har [oppositionen] egentligen inte. Visst kommer både arbetslösheten och underskotten att stiga, men det beror på det stora hela på saker utanför regeringens direkta kontroll. Finanskrisen och lågkonjunkturen är internationell och det vet väljarna.
En enskild regering kan inte kommendera fram jobb, den kan ”bara” skapa bättre förutsättningar för jobbskapande. Och på grund av våra höga skatter och stora offentliga välfärdssektor så är Sveriges statsfinanser ytterst konjunkturkänsliga. Det är inget som ändras i brådrasket, även om man kunde önska en högre förändringsprofil där hos regeringen. Men det är knappast det som Socialdemokraterna efterlyser, utan tvärtom.
Just så. När S angriper växande budgetunderskott innebär deras eget alternativ ännu värre budgetunderskott. När de angriper arbetslösheten, är deras alternativ en återgång till utanförskap som gav än färre i jobb.
Ett parlamentsval är inte en folkomröstning huruvida man säger ja eller nej till sittande regering. Jag har aldrig begripit varför så många gör misstaget att se det så. Nej, väljarna jämför sittande regering med alternativet och funderar på vilket av de båda som blir bäst. Valrörelser är en tävling i regeringsduglighet, inte en folkomröstning för eller emot regeringen.
(Andra om politik, Val 2010, Alliansen, regeringen, Rödgröna, Socialdemokraterna, i)