Ärkebiskopen i den engelska statskyrkan, Rowan Williams, förespråkade i torsdags att sharialagar ska tillämpas i Storbritannien. “Det är ofrånkomligt”, sa han. Föreläsningen har med rätta väckt starka känslor.
Största tidningen The Sun skriver Victory for terrorism:
Han hävdade att det är FEL att muslimer ska tvingas välja mellan “de grundläggande alternativen kulturell lojalitet eller lojalitet mot staten”. Istället borde landet “inse fakta”, att vissa muslimer inte känner någon samhörighet med brittisk lag.
57-årige biskopen insisterade att vi måste acceptera sharialagar med en “konstruktiv anpassning” på områden som äktenskap så att muslimska kvinnor inte behöver gå till brittisk domstol för att utkräva skiljsmässa. Han tillade: “Det verkar ofrånkomligt.”
Rowan Williams extraordinära anspråk är en enorm propagandaseger för extremister som strävar efter att bryta ner månghundraåriga brittiska traditioner.
Daily Mail redogör för vad sharialagar stipulerar, Sharia UK: What exactly does it mean? Man skriver:
Alla muslimska lärde är samstämmiga om att otrohet är ett fruktansvärt brott mot sharialagarna. Straffet är enligt texterna att bli stenad till döds, även om bevisen på skuld som krävs är sådana att sådan dom sällan verkställs. Antingen krävs erkännande av otrohet eller att vittnesmål finns från fyra män (eller åtta kvinnor). Den som har sex som ogift bestraffas med 100 piskrapp …
Sharialagarna ger strikta regler för hur matlagning i hemmet får gå till. Det måste ske halal, alltså enligt lagen. Griskött är totalt förbjudet, medan andra kreatur måste slaktas på ett korrekt sätt genom att skära upp halsen samtidigt som man åkallar allah.
Alkohol är totalförbjudet.
London Times rapporterar att många, från människorättsaktivister till muslimer, är kritiska till ärkebiskopens uttalanden, Archbishop of Canterbury argues for Islamic law in Britain, och den ledande kolumnisten Matthew Parris skriver i Williams is dangerous. He must be resisted:
Rowan Williams förespråkar inte stening till döds av otrogna, att man hugger händerna av tjuvar eller godkänner tvångsäktenskap för döttrar. Han sa att det måste dras en gräns. Men han misslyckades med att förklara varför och hur. Och det misslyckandet markerar vad jag hoppas bara är ett utslag av osammanhängande resonemang hos ärkebiskopen – men är rädd för är ett utslag av bristande uppriktighet.
Parris sätter fingret just på det som skrämmer mig. Ärkebiskopen öppnar det sluttande planet mot en shariastat av Saudiarabisk typ. Där kvinnor inte får köra bil och där det är den våldtagna kvinnan som straffas för att ha gjort sig tillgänglig. Där ingen annan reglion än islam tolereras. Och där homosexuella halshuggs.
Den engelske ärkebiskopen går, så som The Sun skriver, terroristernas ärenden. Han utmanar upplysningen och den västerländska civilisationens grunder – som är byggda på den tolerans, pluralism och respekt för varje människas rättigheter som utvecklats inom den kristna kulturen. Och bara inom den. Ärkebiskopen tar avstånd från allt det han borde stå för.
Varför, kan man fråga. Självförakt. Intellektuella i väst känner sådant förakt för våra fria samhällen där ALLA människor bestämmer över sina liv. De som anser sig veta bättre har i väst små chanser att styra andra människors liv. Det stör dem gruvligt. De vill diktera för andra hur de ska leva. Och när kristendomen inte längre ger sådan världslig makt, vad är då mer logiskt än att gå till islam och den vägen återkräva makten för prästerskapet? Läs hela föreläsningen här. (Andra intressanta bloggar om politik, religion, islam)