De fyra borgerliga partiernas partisekreterare presenterar idag grunderna för en gemensam valstrategi under benämningen Alliansen, Så vinner vi valet 2010.
De fyra anlägger ett brett och övergripande perspektiv på de två regeringsalternativen som kommer att stå emot varandra. Så här tolkar jag strategin: Alliansen ska vinna på att (1) vara mer trovärdig än det röda alternativet när det gäller att hantera statsfinanserna, (2) demonstrera regeringsduglighet genom att vara än mer samkörda 2010, (3) demonstrera regeringsduglighet genom att uppvisa resultat med nuvarande regeringsarbete, framförallt minskat utanförskap och bättre välfärdstjänster.
Om enskilda sakfrågor säger man ingenting, men partierna kommer att vara lika detaljerade inför 2010 som man var 2006.
Räcker detta?
En bra bit, blir mitt svar. Men inte hela vägen. Man måste visa vilka värderingar man vill stärka och vilket ideologiskt vägval man därmed gör. 2006 tog Alliansen över socialdemokraternas trovärdighet i den gamla svenska värderingen om arbetslinjen. I Sverige har vi arbetsmoral, vi vill att människor ska arbeta och förtjäna sitt eget uppehälle, inte leva på bidrag. Socialdemokraterna har övergivit arbetslinjen och kämpar för att fler ska leva på bidrag.
Det var denna tydliga konfrontation i en extremt laddad ideologisk fråga som gjorde Alliansen till ett attraktivt val. Det var fräscht, det var sunt, det var rätt.
Även om arbetslinjen och utanförskapet kommer att finnas kvar som konfliktunge har den inte samma laddning. Även om den är viktig, är frågan inte fräsch och ny, utan gammal skåpmat. Linjen är ”intecknad” i människors kalkyler, för att använda aktiebörsspråk. Det är andra ideologiska konflikter som kommer att dominera och avgöra.
Vänsterblocket kommer att hävda att Alliansens politik gynnar de redan rika, och avundsjuka är en stark drivkraft. Alliansen måste formulera en ny berättelse, lika stark som utanförskapet var 2006. En aspekt i samhället omkring vilken Alliansen utvecklar och skapar sin vision för åren 2010-2014.
I den hoppas jag att man inte stöter bort borgerliga kärnväljare genom att fokusera på offentliga välfärdstjänster. Trovärdigheten för Alliansen från högerhåll är svagare nu än före valet 2006, då man levde på tidigare retorisk goodwill. Nu undrar många var borgerlig Alliansen egentligen står på skalan, med tanke på att man inte lyckats underlättar för förtagande, inte vill liberalisera arbetsmarknaden, inte intagit liberal och borgerlig hållning i viktiga symbolfrågor som friare kulturliv, avskaffat spelmonopol, strängare straff för våldsbrott m m.
Det blir intressant att se hur långt man kommer att driva trianguleringen, närmandet till socialdemokratisk samhällssyn och tonläge, eller om man, efter att ha lyssnat på amerikanske strategen Karl Rove i Almedalen i veckan, förstår att man måste satsa på sina kärnväljare för att skapa energi och nå högt valdeltagande.
(Andra intressanta bloggar om politik, moderaterna, centern, folkpartiet, kristdemokraterna, alliansen, regeringen)