Kriminologen Jerzy Sarnecki och Björn Fries (S) har i debattartikel i SVD framfört vänsterns traditionella hållning till kriminalitet: det är synd om brottslingarna. Och det är orättvist att de får straff. Budskapet mellan raderna är tydligt: våldsoffer får skylla sig själva för att de inte lyder kriminella.
Svenska Dagbladet avrättar detta synsätt i ledare idag, Att bestraffa brott handlar om rätt och fel:
Sarnecki/Fries ägnar inte en tanke åt dem som har hotats [eller] fått stryk. Allt medlidande går till förövarna. Det finns goda skäl att ifrågasätta skribenternas verklighetskontakt.
[H]ar verkligen våldet slutat öka? I senaste numret av Brå:s egen tidskrift Apropå (4/2009) konstateras att många brott som drabbar ungdomar aldrig kommer till polisens kännedom, och att detta är ”särskilt framträdande för ungdomar som har utsatts för våld eller hot”. […]
Vad sexualbrotten beträffar ökar såväl anmälningar som övergrepp, det visar en genomgång av rättsfall som DN gjorde 2008. Antalet dömda unga sexförbrytare ökade med 124 procent från 1999 till 2006.
Ändå förnekar de rödgröna att brotten ökat. Man vill inte kännas vid fakta. Socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister blundar. Och som ledaren formulerar det:
De tänker bara på gärningsmännen och tycks inte för ett ögonblick förstå att bestraffning har fler syften än dessas välbefinnande. Bestraffning är också samhällets och statens signal till förövaren om att han har betett sig på ett oacceptabelt sätt mot sina medmänniskor och måste betala ett pris för detta.
Straff ger besked om att vi lever i ett samhälle som gör skillnad på rätt och fel. Straffet har också till syfte att ge upprättelse åt offren.
De väljare som vill ha ökad kriminalitet och minskade risker för dem som begår brott, misshandldar och våldtar, ska rösta på de rödgröna.
(Andra intressanta bloggar om politik, brott, våld, kriminalitet, kriminalpolitik, lag o rätt, kriminologi, fängelse, straff, rån, misshandel, mord, moral, rättsmedvetande)