Snökaoset fortsätter i södra Sverige. I norr går LKAB:s malmtåg som vanligt, som Lotta Gröning påpekade igår.
Statsminister Fredrik Reinfeldt säger till Expressen, Reinfeldt: Vintern är en av våra årstider
— Det är trots allt så att vintern är en av våra fyra årstider och vi måste ställa oss frågan varför vi inte varit bättre på att hantera den här situationen, säger han.
Fredrik Reinfeldt ser en rad uppföljningar framför sig, men vill, åtminstone inte ännu, säga om regeringen överväger någon form av statlig utredning för att kartlägga vad som gått fel under den här vintern.
I samma tidning skriver Lars Lindström, Självklart är det deras fel att trafiken inte fungerar:
Vid snökalabaliken 2001/2002, om någon där ute i snöyran minns den, ställdes tusentals tågavgångar in och näringsminister Björn Rosengren hade krismöte med banverket, SJ och några andra tågbolag. Efter mötet sa banverkets dåvarande generaldirektör Bo Bylund att han var “mycket nöjd med resultatet som innebär att vi tillsammans i branschen ska åtgärda de brister som finns”.
Bot och bättring lovades från alla. Banverket skulle storsatsa på förebyggande underhåll. Öka kapaciteten för snöröjning. SJ lovade bättre information till resenärerna, och en förbättrad resegaranti. […]
När snön faller blir det totalt kaos… och varje gång lovar makthavarna att det inte ska hända igen.
En korrekt beskrivning. Själv drabbades jag mest under köldknäppen i januari 1986. Den gången var det inte snö och långvarig kyla som satte stopp, utan extrem kyla. Det vara mer än -20 C kallt på dagtid i ett par veckor, vilket gör att den månaden har den lägst uppmätta månadsmedeltemperaturen i Stockholm någonsin, enligt SMHI (pdf).
Då bodde jag i Västerhaninge och tog pendeltåget varje morgon och kväll de tre milen till och från Stockholms city. De flesta pendeltåg klarade inte den extrema kylan (bara de äldsta vagnarna tuffade på).
Nu är det snö och framför allt en mycket långvarig period av minusgrader. Stockholms högsta temperatur i januari 2010 var +-0 C, “och så lågt högsta värde för en januarimånad har man inte noterat där sedan åtminstone 1829”, skriver SMHI.
Denna skillnad mellan 1986 och 2010 kan upplevas som mindre viktig för oss människor, men för fordon handlar det ju om helt olika tekniska påfrestningar. Kortvarig men extrem kyla är något annat än långvarig period av några minusgrader och mycket snö.
Vad vill jag säga med detta? Jo, att det är svårare än man kan tro att förbereda fordon för de avvikelser som vädret kan bjuda på. Eller rättare sagt: dyrare! Det räcker inte med extra kapacitet i ett avseende, utan i många.
Men nog går det. Jag slås av att både 1986 och nu konstaterar vi resenärer att de äldsta fordonen klarar sig bäst i svåra situationer. Man kan fundera på varför. Gamla pendeltåg X1 tillverkades av Asea 1967-1975 i en liten serie, men anpassad till svensk väderlek. Det blev dyrt, därför är nya tåg inköpta från utlandet.
Under den nu pågående presskonferensen med SJ:s vd Jan Forsberg påpekar han också att Banverket idag inte har den personalstyrka man hade förr, och som under snöväder kunde röja spår.
Personal är extremt dyrt nuförtiden och att ha uppemot 70.000 anställda*, som SJ (inkl Banverket) hade i mitten på 1900-talet, är helt otänkbart idag. Biljettpriserna skulle mångdubblas.
Frågan för det moderna samhället är hur mycket man vill betala för att säkra system för drift under ovanliga förhållanden.
Jag tror inte vi är beredda att betala. Därför måste vi lära oss acceptera att störningar uppstår när vädrets makter visar sin kraft. Över dem rår inte avancerad teknik och minimerad personalstyrka.
* Källa: “Sveriges Järnvägsstationer” utgiven av SJ och Orbis 1947. Henry Kjellvad skriver: “Det svenska järvägsväsendet sysselsatte vid årsskiftet 1946/47 cirka 70.000 befattningshavare i olika grader. I denna siffra ingår såväl statens som de ännu kvarvarande enskilda järnvägarnas personal. Statens Järnvägar, som med sina omkring 60.000 anställda är Sveriges största företag, skall enligt 1939 års riksdagsbeslut inlösa och överta praktiskt taget all järnvägsdrift i landet.”
Mer i medierna: DN,1, AB,1. (Andra intressanta bloggar om politik, järnväg, tåg, vinter, snö, SL, SJ, Banverket, kyla, trafik, teknik, pendling, samhällsplanering)