I New York Times skriver center-vänsterkolumnisten Thomas Friedman om att jihadister värvar unga muslimer till terrorism via internet, samtidigt som muslimska auktoriteter inte tar avstånd. Det är dags att börja göra det nu, skriver han i “www.jihad.com”:
Islam behöver sitt inbördeskrig. Man har en våldsam minoritet som hävdar oacceptabla ståndpunkter: att det är OK att inte bara mörda icke-muslimer — “otrogna” som inte underkastar sig islam — utan att också mörda muslimer som inte ställer upp på de mest rigida uttolkningarna och underkastar sig ett muslimskt kalifat.
Det som är riktigt skrämmande med detta våld är att den jihadistiska minoriteten ser ut att ha störst “legitimitet” i den muslimska världen idag. Få politiker och religiösa ledare vågar utala sig emot dem offentligt. Sekulära arabledare blinkar till dessa grupper och säger: “Vi arresterar er om ni gör något hos oss, men om ni lämnar oss ifred och gör det annorstädes, inga problem.”
Friedman pekar på att inga muslimer fördömde bombdåden i Irak sedan parlamentet utlyst fria och öppna val, trots att 127 människor mördades.
Istället ägnar man sig åt att fördöma Schweiz för att de inte vill ha fler minareter.
Med andra ord: muslimska ledare gör inte upp med skiten utanför den egna dörren, utan går alltid och hysteriskt till angrepp mot väst.
Det är just detta som retar mig. Hyckleriet. Oviljan att ta ansvar för sina egna problem, för bristerna i den egna civilisationen.
Ska islam respekteras måste man ta tag i all den ondska som sker i islams namn. Man måste bekämpa extremisterna. Innan man gör det, kommer misstänksamheten i väst inte att försvinna.
(Andra intressanta bloggar om politik, muslimer, islam, islamism, fundamentalism, terrorism, jihad, islamofobi, integration, integrationspolitik)