Sydsvenska Dagbladet rapporterade igår att Vänsterextrema knyter kontakter i Herrgården och att en “gatufest” ska anordnas 22 augusti med slagord som ”Snuten ut ur Rosengård”. På ledarplats skriver tidningen idag, Ett politiskt gisslandrama:
Det finns säkert kriminella grupperingar, ungdomar på glid och enstaka politiska extremister som av olika skäl gärna vill vara med och hetsa och slåss mot polisen.
Men bland vanliga Rosengårdsbor lär reclaimarnas närvaro vara lika oönskad som den var bland de boende i Västra hamnen.
”De kommer att förstöra för folket här. Polisen hjälper ju till mot bråket och kriminaliteten. Förr vågade vi inte vara ute efter tio på kvällen, men nu kan vi gå i området när vi vill”, konstaterade en Rosengårdsbo i gårdagens Sydsvenskan […]
“Vad säger det [om samhället] om man kan sparka sönder saker och inte få något straff”, frågade sig polisen Patrik Nilsson […]
En tändande gnista är allt som behövs för att nya upplopp, likt de i december förra året, skall bryta ut. En oemotståndlig lockelse för politiska pyromaner. […] Cynismen hos dem som nu försöker krossa det bräckliga lugnet och exploatera situationen politiskt är avgrundsdjup om än inte förvånande.
Ja, AFA och andra vänsterextremister har fått härja tillräckligt nu. Om dessa ligister än en gång kan utöva våld och skadegörelse utan att bli dömda till hårda fängelsestraff, säger det om Sverige att detta land är laglöst.
Hur kan dessa svin få hålla på? Och vad är massmediernas poäng i att kalla dem “aktivister”? Är det för journalister kul att få rapportera om misshandel, bränder och sönderslagna butiker?
De här vänsterextremisterna är ett hot mot det demokratiska samhället och de borde behandlas därefter.
(Andra intressanta bloggar om politik, Rosengård, Malmö, stenkastning, bränder, mordbränder, brandkåren, räddningstjänst, våld, polisen, kriminologi, psykologi, kriminalitet, brott, kriminalpolitik, lag o rätt, civilisation)