Denna dag 1523 valdes Gustaf Vasa till kung. Därmed blev Sverige som modern nation till. Och denna dag 1809 valdes hertig Carl till kung Karl XIII. Det brukar också heta att Sveriges riksdag den 6 juni 1809 antog en ny grundlag.
Men det stämmer inte riktigt. Detta märkesår, då det är 200 år sedan Sverige fick sina nuvarande gränser, har ju flera böcker kommit ut som skildrar de dramatiska händelserna 1809.
Anders Isaksson beskriver i “Kärlek och krig: revolutionen 1809” hur statskuppen gick till, då Gustaf IV avsattes 13 mars. Bland en hel del yngre officerare och adelsmän fanns ambitioner att skapa en radikalt ny konstitution där Förenta Staternas var en av förebilderna. Men när den avskydde Gustaf IV väl var avsatt bleknade revolutionsandan, dels därför att ryska armén, sedan den besegrat de svenska trupperna i Finland nu var på frammarsch i Norrland och dels därför att också bönderna började ställa krav.
Det blev angeläget att så snabbt som möjligt anta en ny grundlag. När den första riksdagen på nio år öppnats den 9 maj tillsattes snart ett konstitutionsutskott som skulle lägga fram grundlagsförslag. Det skedde på mindre än två veckor, eftersom initierade personer i adeln diskuterat utformningen under hela våren. Flertalet av de radikala förändringarna utelämnades. Den 21 maj fick hertig Carl (den avsatte kungens farbror) utskottets underlag, och godkände det. Ett bevis på att revolutionen tagits över av hovet kring hertigen.
Den 2 juni lästes utskottets förslag upp i de fyra stånden. Hertig Carl ville att riksdagen skulle välja honom till kung den 6 juni, samma dag som hans anfader Gustav Vasa. Problemet var dock att bara tre av stånden godkänt grundlagsförslaget — adeln, prästerna och borgarna. Bönderna krävde att all jord skulle beskattas lika. Isaksson skriver:
Spänningen låg följaktligen i luften när de fyra stånden vid elvatiden den 6 juni 1809 samlades i rikssalen på slottet för att väja ny kung och höra hans löfte att regera under den författning, som han själv de facto föreslagit riksdagen. Men inget hände, bondeståndets talman Lars Olsson spelade den roll som ceremonielet angav och begärde aldrig ordet för någon distinktion mellan ståndets ja till ny kung och nej till författningen.
Först sedan den nyvalde kungen besökte bondeståndet den 27 juni och gav löfte om att till nästa riksdag jämka mellan ståndens rättigheter och skyldigheter enligt bondeståndets önskan, blev 1809 års grundlag formellt antagen.
Eftersom ingen protest angavs vid riksdagens möte 6 juni, har man slätat över och glömt de extra veckor som krävdes för att få grundlagen formellt godkänd. Ibland kan ceremonier sätta bilden av vad som händer.
I vilket fall var det denna dag för 200 år sedan som dagens Sverige tog form. Sverige utan sin östra rikshalva, Finland.
Man kan i oändlighet spekulera i vad som hänt under 1900-talets världskrig om Finland fortsatt vara en del av Sverige. Hade Sovjetunionen alls anfallit 1939 i det som blev Vinterkriget? Då ansåg ju kommunisterna att de bara skulle ta tillbaka det ryska storfurstendöme som Finland blev 1809 och fram till sin självständighet 1917. Om Finland aldrig varit i ryska händer, hade man då anfallit?
Det går också att hävda att Sverige, om stormaktsdrömmarna inte så brutalt knäkts 1809, skulle fortsatt haft höga ambitioner i storpolitiken och därför givit sig in i krig som “lill-Sverige” hållit sig utanför i 200 år.
Jag tycker det är synd att vi inte diskuterar mer kring historien, för det är här vi har ledtrådar till vår identitet, kultur och mentalitet.
I vilket fall finns det all anledning att denna dag uppmärksamma Sverige och våra rötter, men kanske allra främst vår frihet och självständighet.
Se mer: Minnen från fornstora dar och Idag firar vi Sverige!
(Andra intressanta bloggar om politik, nationaldagen, nationaldag, 6 juni,Sverige, historia, Norden, frihet)