Demokratiska partiets alla paradoxer

Det har blivit ett unikt primärval inom demokratiska partiet i USA. TVÅ kandidater har på djupet fångat var sin halva av partiets väljare och sympatisörer. Och ingen är beredd att ge upp. Eftersom amerikanska medierna håller på Obama, framförs tongångar om att Clinton borde dra sig ur — för partiets skull. Men flera aspekter talar emot.
1) Hade demokraterna använt den gamla hederliga fördelningen av delegater, att vinnaren i en delstat får alla delegater (winner takes all), hade Clinton redan vunnit. Hon är stark i de stora delstaterna med många väljare, medan Obama vunnit små delstater. Eftersom partiet övergått till mer av proportionellt valstystem (som i Europa), fick Obama många delegater i stora delstater trots att han förlorade.
2) Bland demokratiska partiets väljare anser lika många att Obama ska dra sig ur, som anser Clinton borde göra det. I en färsk mätning från Rasmussen visar att 22 procent vill att Clinton lägger ner, exakt lika många som anser att Obama ska lägga ner. Stödet för Clinton är lika starkt som för Obama, och bara en minoritet vill att någon av dem ska ge upp.
3) Fler demokrater kommer att överge partiet och rösta på McCain, om Obama blir nominerad. Det visar ny mätning från Gallup: If McCain vs. Obama, 28% of Clinton Backers Go for McCain. 28 procent av Clintons supportrar säger alltså att de hellre röstar på John McCain än Barack Obama. 19 procent av Obamas supportrar skulle hellre välja McCain än Clinton. Man kan alltså säga att Clinton är acceptabel för fler av det egna partiets väljare.
4) Efter det att rasfrågan kommit upp på dagordningen sedan Obamas pastor visat sitt hat mot vita, har Obama inte längre något försprång framför Clinton när det gäller chanserna att slå republikanen McCain i november. I Gallup leder McCain över båda: han skulle vinna med 2 procent över Obama och med 3 procent över Clinton. Och i Rasmussen leder McCain med 51 procent mot 41 procent över Obama och mot Clinton vinner McCain med 50-43 procent. Dessa siffror kommer att skifta många gånger fram till valet, men att Obama skulle vara mer valbar, stämmer inte längre.
Allt detta gör att Hillary Clinton lika lite som Barack Obama ser någon anledning att dra sig ur. Det gör att smutskastningen dem emellan fortsätter. Och det är därför, så som Billy McCormac skriver i SVD-Brännpunkt idag,  Demokraterna är värre än den kristna högern.
Det är inom vänstern man kampanjar mot en kvinna som presidentkandidat. Och mot en färgad man. Så paradoxal har årets primärval inom demokraterna blivit. (Andra intressanta bloggar om , , , )

Rulla till toppen