EU-revisorernas rapport om ökade andel fel i EU:s budget innebär att omfattande problem identifierats. Men på utskottsmöte verkade kommissionären för budget inte särskilt oroad, vilket jag reagerade på.
Felnivån inom EU-budgeten ökar. Avvikelserna har ökat till 5,6 procent. Det visar Europeiska revisionsrätten i sin årsrapport för 2023.
När detta avhandlades i budgetkontrollutskottet i torsdags försökte budgetkommissionären Johannes Hahn tona ned betydelsen, något jag invände emot under utskottsmötet och direkt till kommissionären.
– Inte bara nivån utan trenden är allvarlig. Felen ökar, vilket är något som inte tycks oroa kommissionen men som oroar mig, sa jag till Hahn under utskottsmötet.
Sverigedemokraterna kommer fortsätta lägga krut på att minska EU-budgeten och skärpa kontrollerna. Förhoppningsvis kommer fler partier sluta upp på barrikaderna.
Jag publicerade också artikel om revisionsrättens avslöjande i Europaportalen. Så här lyder den:
EU-budget i fritt fall – dags att agera
Redan för två år sedan larmade Europeiska revisionsrätten om en markant ökning av felnivåerna för EU-budgetens utlägg. Idag torsdag har årsrapporten för 2023 offentliggjorts och den målar upp en alarmerande bild av budgethanteringen i EU.
Felprocenten ökar till historiskt höga nivåer. Från 4,2 procent 2022 till hela 5,6 procent 2023. I rena pengar handlar det om över 150 miljarder kronor. Att revisionsrätten utfärdar en avvikande mening för 2023 års utgifter innebär att omfattande problem identifierats.
Som ledamot i budget- såväl som budgetkontrollutskottet är jag inte förvånad över de höga felnivåer vi nu ser. Och tyvärr kommer problemen med felaktiga utbetalningar och att medel hamnar i fel händer eller används för fel ändamål fortsätta att öka. Detta eftersom budgeten ökat markant i samband med att Coronafonden sjösattes.
Bristerna är allvarliga gällande Coronafondens utbetalningar. Falska rapporter, bristande efterlevnad, ersättning av vad som egentligen är nationella utgifter, icke-specifika milstolpar, bristfälliga kontrollsystem och överbudgetering. Finlands ledamot i revisionsrätten konstaterar att Coronafonden från ett budgetkontrollperspektiv varit ett ”gravt misslyckande”.
Grundproblemet är att pengarna spenderats för snabbt och revisorerna fick aldrig en verklig chans att skala upp sin verksamhet för att möta det ökade behovet av kontroller. Svagheterna i kontrollsystemen och särskilt den alldeles för låga graden av kontroller på plats utnyttjas av samvetslösa nationella myndigheter och privata aktörer som tar chansen att lägga beslag på EU-medel.
Det största problemområdet i budgeten utöver Coronafonden är som vanligt regionstödet där revisorernas granskning indikerar att nästan var tionde euro spenderats felaktigt förra året. Det vanligaste problemet är att “icke-berättigade projekt” och “icke-berättigade kostnader” ersatts. Föga förvånande, eftersom ideologiskt motiverad finansiering ofta leder till fler fel och misstag och i värsta fall bedrägerier.
Utöver detta varnar revisorerna för att riskexponeringen och skuldsättningen på EU-nivå fortsätter öka. Med Sveriges EU-avgift som betalningsgaranti. Kommissionen tvingas potentiellt utfärda nya skuldinstrument för att återbetala gamla lån. Vi ser alltså ett scenario där EU lånar mer pengar – för att betala tillbaka gamla lån.
Sverigedemokraterna har länge slagit larm om EU:s ohållbara budgetpolitik, problemen med gemensam upplåning, att Coronafonden skulle leda till felinvesteringar och att miljarder skulle försvinna till bedrägerier. Men de andra partierna ville inte sätta nationella intressen först och stoppa bidragstsunamin. Att buga för Bryssel var viktigare.
Eftersom kommissionen driver sina intressen – mer makt och pengar – kommer de aldrig självmant ta ansvar och minska slöseriet. Tvärtom kommer de fortsätta öka utläggen på ineffektiva och ideologiskt styrda projekt. Om ingen säger ifrån.
Att hålla EU-budgeten så liten som möjligt gör det lättare att kontrollera utgifterna och minskar korruption och slöseri. Det är även en begränsning av EU:s makt över Sverige. Till dags dato vägrar de övriga partierna diskutera våra förslag om en ny svensk EU-strategi för att lyckas bättre i framtida Brysselförhandlingar.
Istället läggs allt fokus på ett av de många korrupta svart hål dit våra skattemedel försvinner, Ungern. Sverigedemokraterna har i Europaparlamentet som enda svenskt parti röstat emot att öka budgeten och inrätta nya bidragsfonder som Orban, men inte Sverige, gynnas av. Istället för att öka EU:s makt över medlemsländerna i korruptionsbekämpningens namn borde svenskt krut läggas på att minska korruptionen med EU-medel i hela unionen. Det görs bäst genom att minska den överdimensionerade budgeten.
Det är bedrägligt mot skattebetalarna som står för notan att år efter år låta bedrägeri och missbruk fortsätta i det tysta medan allt medialt fokus och politiskt krut läggs på ett land som mottar runt tre procent av EU:s budget. Sverige måste nu sluta godhetssignalera och tillsammans med de sparsamma länderna vara beredda att använda alla verktyg som finnas på bordet i de kommande förhandlingarna om nästa långtidsbudget. Även att lägga in veto.
Ett nej till budgetökningar och nya skuldfonder vore ingen katastrof för vårt land. Däremot vore det mycket skadligt för Bryssels maktambitioner och alla bedragare och bluffmakare som förväntat sig kunna sko sig på betalarländernas naivitet i många, många år till.
Därför kommer Sverigedemokraterna fortsätta lägga vårt krut på att minska EU-budgeten och skärpa kontrollerna. Förhoppningsvis kommer fler partier sluta upp på barrikaderna.
Dick Erixon (SD)
Europaparlamentariker
Vice-koordinator i budgetkontrollutskottet för den konservativa ECR-gruppen och ersättare i budgetutskottet