Det som går under benämningen sammanhållningspolitiken är de många miljarder euro som ska främja den ekonomiska och sociala utvecklingen genom att minska skillnaderna mellan de olika geografiska regionerna inom unionen.
Europeiska revisionsrätten[1] har nyligen granskat sammanhållningspolitikens resultat under den föregående fleråriga budgetramen (2014-2020). Sammanhållningspolitiken stod för mer än en tredjedel (409,4 miljarder euro) av hela EU:s budget under den perioden och hade den största felprocenten i fråga om ersättningsbaserade betalningar jämfört med andra budgetkapitel.
Dessutom stod nio medlemsstater, som ansvarar för 76 procent av utgifterna för sammanhållningspolitiken, för 91 procent av den beräknade felnivån under 2014-2020.
Enligt revisionsrätten har Europeiska kommissionens revisionsram för sammanhållningspolitiken inte på många år varit ändamålsenlig när det gäller att få ner felnivån under väsentlighetströskeln på 2 procent. De nationella och regionala förvaltnings- och kontrollsystem är inte heller tillräckligt effektiva när det gäller att förebygga eller upptäcka oegentligheter i de utgifter som stödmottagarna deklarerar.
För Sverige, som är nettobetalare till EU:s budget, är det viktigt att sammanhållningsstödet upphör i de länder där kontrollerna och bedrägeribekämpningen inte är tillräckligt effektiva.
[1] https://www.eca.europa.eu/ECAPublications/RV-202403/RV-2024-03_SV.pdf