Så har då en politisk kommitté suttit vid ett skrivbord och ritat om Sverige på en karta. Helt utan kontakt med verkligheten. Det man kallar “storregioner” betyder i verkligheten att man slår sönder den största regionen i Sverige, Mälardalsregionen. Institutet för Framtidsstudier har visat hur den redan fungerande – och frivilliga – regionala samverkan i Mälardalen är utmärkt, Lösa regioner bättre än formella:
Mälardalsrådet [har] vuxit fram ur de fem landstingen Stockholm, Uppsala, Sörmland, Västmanland och Örebro, tillsammans med ett 50-tal kommuner är medlemmar. Det är ingen beslutande församling, utan en arena för diskussion där en samsyn växer fram om hur olika större investeringsprojekt i infrastruktur ska prioriteras i regionen. (…)
Örebro och Västerås är med eftersom de känner hur Mälardalens arbetsmarknad växer ihop och hur näringslivsverksamhet logistiskt smälter samman. Samarbetet tar sin utgångspunkt i ett underifrånperspektiv, om vad som krävs för tillväxt i den egna regionen, inte på att ovanifrån standardisera vad regioner ska göra, det som är perspektivet inom EU och hos svenska politiker när det gäller regioner.
Nu har S-MP-regeringens så kallade indelningskommitté på oklara och okunniga grunder kommit fram till att Mälarrådet ska slås sönder, även om detta är en naturlig arbetsmarknad som växer fram på regional nivå. Man vill införa nya, formella och byråkratiska regler mellan Stockholm och övriga Mälardalen. Det är oerhört obegåvat och i strid med verkligheten.
Även i andra delar av landet skapar regeringens skrivbordsförslag mer problem än lösningar. Nya Wermlands Tidningen skriver i ledare, Avfärda storregionerna:
Regeringens så kallade indelningskommitté har i sin outgrundliga vishet kommit fram till att låta Värmland (och Halland!) slukas upp av Västa Götaland till en ny västsvensk mastodontregion. Beskedet i går var tyvärr inte överraskande, men nu måste kampen mot införandet av storregioner börja på allvar. (…)
Att överhuvudtaget tala om vad de skall syssla med har också varit bannlyst i kommittén, som leds av före detta ministern och landshövdingen Barbro Holmberg (S) och före detta regionrådet och Europaparlamentarikern Kent Johansson (C). Lite löst har det pratats om att vi måste få regioner som är mer likvärdiga eftersom det i dag finns både väldigt stora och väldigt små län, sett till befolkningen.
Det är inget hållbart argument. Att ovanifrån tvinga på en likformighet när förutsättningarna skiljer sig åt över landet kommer att göra avsevärt mer skada än nytta. Likformighet får inte tillåtas vara ett överordnat mål. Det gäller istället att bejaka skillnaderna och i de enskilda fallen se vad man kan göra, bland annat genom olika typer av samarbeten i olika sakområden.
Så sant. Förslaget har ingen förankring i verkligheten. Släng den här nya kartan i papperskorgen.
Se mer: Helsingborgs Dagblad i Nytt regionförslag döms ut av Skåne, i bloggen: I Bryssel för debatt om regioner.