Euron skulle skapa ökad gemenskap i Europa, men i praktiken sker motsatsen. Grekland har hittills anklagat Tyskland för att vara snåla när de inte vill låta låne- och skuldkarusellen gå än snabbare. Men i helgen gick den vänsterextreme premiärministern Alexis Tsipras istället till generalangrepp på Spanien och Portugal. Reuters rapporterar i Spanish PM hits back at Greek accusation of anti-Athens ‘axis’:
Tsipras anklagade Spanien och Portugal för att försöka sabotera förhandlingarna av politiska skäl. I tal på lördagen sa han att dessa länder har intagit en hård linje i samtal om eurozonens förlängda räddningspaket till Grekland eftersom de är rädda för att den politiska vänstern ska öka i deras länder.
“Vi mötte motstånd lett av regeringarna i Spanien och Portugal som av uppenbara skäl försöker leda förhandlingarna till gränsen för sammanbrott”, sa han. “Deras plan var att nöta ner och tvinga fram vår regerings nederlag redan innan vårt arbete började bära frukt och före det att det grekiska exemplet kunde påverka deras länder”. Tsipras tillade, “Och detta huvudsakligen före det spanska valet.”
På söndagen svarade Spaniens borgerlige premiärminister Mariano Rajoy att man visat solidaritet med Grekland genom att hjälpa till med räddningspaketet och uppmanade Grekland att fullfölja sina åttaganden och hålla sina löften:
— Vi är inte ansvariga för den frustration som genererats av att extremvänstern i Grekland lovat grekiska folket något man inte kan leverera.
En talesman för den grekiska regeringen replikerade med en ny snyting, att Rajoy har missförstått Tsipras uttalande:
— Den nya grekiska regeringen karaktäriserar inte Europeiska länder och folk som vänner eller fiender. Feltolkningar av den grekiska premiärministerns tal hjälper inte dialogen.
Förmodligen vill extremvänstern i Grekland försöka hjälpa sina kamrater i Spanien inför kommande val.
Är detta det som ska kallas europasamarbete? Politiker lägger sig i andra länders valrörelser?
EU blir allt mer skakigt. Finanskrisen har visat hur illa det ekonomiska och monetära samarbetet fungerar. Nu börjar samarbetet haverera också på det politiska området. Istället för samarbete resulterar EU och euron i allt hårdare motsättningar mellan medlemsländerna.
Dags att börja om från början…?