Igår kom TV4 med Novusmätning som halverade oppositionens övertag. Och de sista dagarna, då mer än 1500 tillfrågats, var skillnaden mellan Alliansen och de tre rödgröna nere i 2,9 procentenheter. Idag kommer Aftonbladet/United Minds med en mätning till där avståndet är på väg att utraderas, inte minst pga Centerpartiets ökning. En till sådan mätning och alliansen är i ledningen.
Som jag skrivit tidigare är utvecklingen naturlig. Sverige är ett otroligt välskött land i jämförelse med övriga Europa. Utvecklingen går åt rätt håll, om än långsamt. Detta trots en långvarig ekonomisk kris. Alliansregeringen får toppbetyg av utländska bedömare.
Samtidigt visar sig Stefan Löfvens oerfarenhet i valrörelsens intensivskede. Han ger inte besked (om kärnkraft), han använder ord som är kontroversiella (zigenare) och han har svårt i replikskiften med statsminister Fredrik Reinfeldt.
Men framför allt: han har inget regeringsprogram. Han vet inte med vem han ska regera om han fick chansen. Det är stor skillnad mellan det han nämnt att han vill ha, en regering med borgerliga FP, och det hans egna väljare vill ha, en regering med V. En vinglig regering med stöd av V kommer att höja skatter och flytta fokus från jobb till bidrag, alltså exakt den utveckling som i Europa skapat statsfinansiell bankrutt.
Visst har de vänsterextrema blivit väldigt högljudda, och de har dragit stora delar av journalistkåren med sig. Men en stärkt vänster är inte det Socialdemokratin behöver. Den skrämmer bort de som kan tänka sig rösta på S istället för Alliansen. Dessa väljare vill ha ett tryggt och tungt S med basen i LO, inte en röd-grön-rosa revolution som lägger sig i och vill diktera människornas liv in i minsta detalj.
Det finns, helt enkelt, bara ETT regeringsalternativ i detta val: Alliansen.