Dagens ledare i Dagens Nyheter vågar sig på något just nu så kontroversiellt som att ta upp filosofiska diskussioner om vad som är transsexuellas rättigheter och vad som inte är det. På Twitter kallas redan ledaren för “vidrig”, “inskränkt”, “absurda DN”, “otroligt illa skrivet”, “Äckligaste ledaren hittills”, “maken till ignorans får man leta efter”.
Skälet till ledaren är en statlig utredare som rör ihop vad som är mänskliga rättigheter och vad som är fria val. Rättigheter är sådant man kan kräva att andra ska backa upp, medan friheter är sådant man är fri att göra men som staten ska garantera och därmed låta andra medborgare betala för. I ledaren Frihet annat än rättighet skriver DN:
[Utredaren] formulerade i går en kravlista som till stora delar är relevant. Men där han också blandar ihop friheter med rättigheter. Begreppet ”tvång” ges en ny innebörd. Det villkor som tidigare ställdes, att den som genomgick ett könsbyte också skulle göra sig av med det ”felaktiga” könets reproduktiva förmåga, kallas av utredaren genomgående för ”tvångssterilisering”. Men det som pågick i Sveriges dunkla förflutna, där människor under verkligt tvång stympades för att de ansågs mindervärdiga att föra människosläktet vidare, är något annat än de rutiner som gällde könskorrigerande behandling.
Rätten att byta kön för den som anser sig född med fel har inte inkluderat rätten att dessutom få behålla sitt gamla. Det är möjligt att den rätten bör införas fullt ut så att även svenska män med hjälp av provrörsteknik kan bära och föda barn. Men det är en helt annan sak än att individer som opererades under en tid när man fick välja ett kön, inte två, ska ges rätt till skadestånd.
Jag instämmer helt och fullt i denna analys. Minoriteter har rättigheter, rättigheter som under lång tid nonchalerats. Men det betyder inte att minoriteter idag ska kunna begära precis vad som helst och kräva det som rättighet.
Och nu till den riktigt giftiga avslutningen på ledarartikeln:
Om man hårdrar [utredarens] resonemang skulle även personer födda i ”rätt” kön kunna hävda sin rätt till sitt eget ”könsuttryck”. Som till exempel väldigt stora bröst, ett rejält manligt kön eller en hårig bringa. Men önskemål som dessa sorterar under friheter, inte rättigheter, och vill man göra något åt dessa uttryck bör man således söka sig till den privata plastikindustrin och inte den offentliga vården. Det är en princip som i rättvisans namn måste gälla såväl transsexuella som icke-transsexuella.
Detta, att lyfta fram de logiska konsekvenserna av en minoritets rättighetskrav och överföra det på majoriteten, gör twittrarna i queervänstern vansinniga. Men självklart har DN rätt i att det är skillnad på rättigheter och friheter. Vi är i Sverige synnerligen dåliga på att ta till oss den moralfilosofiska diskursen eftersom vi levt i en värdenihilistisk era i nära hundra år. Men ska vi kunna skydda det som verkligen är rättigheter måste vi lära oss att se skillnad på rätt och fria val. Och att rättigheter balanseras av skyldigheter.