Är på resa i Lettland med Rotary och Frälsningsarmén som sedan 1990 har stöttat skolor och institutioner för hörselskadade, synskadade och multihandikappade barn och ungdomar här i landet med allt från kläder till tvättmaskiner, cyklar och datorer.
Besöket är på sätt och vis omtumlande. Idag har vi besökt Lettlands enda skola för svårt synskadade och Rigas skola för hörselskadade. De av resedelegationen som varit med förr slås av hur mycket bättre det är nu än på 1990-talet och även sedan bara några år. Nya fönster och dörrar, nya golv, målade väggar, innertak, god belysning. Likaså finns datorer och hjälpmedel på närmast svensk nivå.
Det finns dock brister. På grund av den ekonomiska krisen har skolan för hörselskadade tvingats sänka lönerna med 47 procent inför höstens skolstart. Många lärarresurser har också försvunnit.
På skola för synskadade har man fått budgeten nedskuren med 60 procent och vet ännu inte hur man ska få ner kostnaderna i form av färre lärare, sänkta löner och andra besparingar.
Och det finns kringutrustning som är sliten eller trasig och behöver bytas: minibuss för transporter, utrustning för att göra undervisningsmaterial, maskiner för träslöjd.
Som sagt, på vissa områden ser den generella nivån i Riga inte ut att vara lågt ifrån den svenska. Men det finns luckor i systemet. Och krisen skapar svåra påfrestningar. Osäkerheten är stor om detta ekonomiska fall är tillfälligt eller långvarigt.
Vi ska imorgon köra ut på landsbygden och se hur utvecklingen i ett av våra närmsta grannländer ser ut utanför huvudstaden.
(Andra intressanta bloggar om politik, Lettland,Riga, Europa, synskadade, hörselskadade, funktionshindrade, skolor, Rotary, Frälsningsarmén, utveckling, internationellt)