Istället för att diskutera sakfrågor handlar mycket i debatten om Liberalerna ska klara spärren till riksdagen eller inte. Det är fullständigt orimligt. Väljarna har rätt att få besked i sakfrågor istället för taktikprat.
Ett sätt att slippa denna röra och vilda spekulationer är att avskaffa spärren. Och samtidigt ta bort de 39 utjämningsmandaten. Då får småpartierna mindre makt, men de blir representerade i riksdagens kammare.
Mandat utan spärr 2022
Dessa tekniskt enkla åtgärder skulle i förra valet inneburit, om det varit genomförda, givit följande förändring i mandatfördelningen. (källa)
Sverigedemokraterna: från 73 mandat till 69 (-4)
Moderaterna: från 68 mandat till 67 (-1)
Kristdemokraterna: från 19 mandat till 13 (-6)
Liberalerna: från 16 mandat till 8 (-8)
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna: från 107 till 104 (-3)
Centerpartiet: från 24 till 23 (-1)
Vänsterpartiet: från 24 mandat till 16 (-8)
Miljöpartiet de gröna: från 18 mandat till 10 (-8)
Vänstersidan skulle förlora 20 mandat och Tidösidan 19 mandat.
Utan spärr skulle de fem småpartiernas sammanlagda mandat minska från 101 mandat till 70 mandat, från 29 procent av alla mandat till 22,5 procent.
De tre stora skulle istället för 248 mandat fått 240 mandat, men andelen skulle öka från 71 procent till 77,5 procent av riksdagens mandat.
Spärren gör det inte enklare att bilda regering
Skälet till att 4%-spärren infördes var att förhindra att det blev så många partier i riksdagen att det skulle bli omöjlig att samla en majoritet. Men detta är en myt. Som framgår ovan får småpartierna färre mandat om spärren och utjämningsmandaten (som till största del tillfaller småpartier) slopas. Småpartierna har därmed minskad chans att bli vågmästare.
Och dessutom skulle Liberalerna komma in hur det än går, men med färre mandat. Även andra små partier skulle kunna vara med i mandatfördelningen efter sin styrka i varje valkrets på samma villkor som större partier. Detta är naturligtvis det enda demokratiskt rimliga. Oftast skulle de ju kunna få ett mandat här eller där, som inte behöver påverka majoritetsförhållanden. (Det skulle naturligtvis kunna hända, men sannolikheten är liten. Och vi hade ju en sådan situation trots spärren, när S köpte Kakabavehs röst i statsministeromröstningen.)
Med de två nämnda förändringarna skulle vi slippa allt snack om taktikröstande, som står mig upp i halsen. Politisk makt över vårt svenska samhälle är inte en lek, en vadslagning eller fråga om taktik – valet handlar om vem som ska styra landet och i vilken riktning. Låt oss få valrörelser som gör just detta. Och ta bort distraktioner som spärren försvinna.