Jag replikerar på S-politiker i Aftonbladet under rubriken “Arrogansen i S hjälper inte sexuella minoriteter”. Detta sedan denne anklagar Sverigedemokraterna för allt möjligt i en sorglig sörja.
Läs min replik i Aftonbladet.
Eller läs repliken här:
REPLIK. Det är sorgligt att se hur S-riksdagsledamoten Daniel Vencu utnyttjar minoriteter som slagträn i det politiska spelet. Om man verkligen vill värna minoriteter avstår man från att splittra och söker istället samling i att värna deras medborgerliga rättigheter.
Jag har i mer än 30 år jobbat för att skapa ömsesidig respekt mellan majoriteten och sexuella minoriteter som numera går under en allt längre bokstavskombination, hbtqi+.
Daniel Vencu vill skälla på Sverigedemokraterna, spy ut dynga om ”extrema högern” och presentera rent löjeväckande konspirationsteorier om Ungern. För att kunna göra det behöver han använda hbtqi-personer som ammunition.
Vad han missar är att människor i dessa minoriteter är individer som har lika stora ideologiska åsiktsskillnader som alla andra. Det finns inget som helst kausalt samband mellan att vara homosexuell och att vara vänsteraktivist.
Jag skulle önska att vänstern slutar använda minoriteter som alibin för att driva sina polariserande och hatfyllda agendor.
Men visst finns skilda åsikter. Mer produktivt för oss alla vore att diskutera skillnader i hur vi ser på balansen mellan olika medborgerliga rättigheter.
För mig som konservativ är rätten att inte utsättas för våld till följd av en extrem migration viktigare än att öppna gränserna för stor invandring. Daniel Vencu har rätt i att det globalt finns betydande fientlighet mot minoriteter. Och när migranter tar med sig nedlåtande syn på hbtqi-personer från sådana kulturer, minskar tryggheten för minoriteter i Sverige. Hedersvåld och hbtqi-hat är bara en del av de våldskulturer som migrationen fört med sig till Sverige.
Det är också tröttsamt att höra socialdemokrater anse sig ha monopol på att definiera vad som är mänskliga rättigheter. Som konservativ ogillar jag starkt vänsterns arrogans i att försöka köra ned sina åsikter i halsen på folk. Det är inte en mänsklig rättighet att tvinga på majoritetssamhället sina ståndpunkter i allehanda frågor. Även om man har rätt att leva sitt liv utanför gängse mönster, har man inte rätt att tvinga alla andra att se det som vägledande.
Vi har alla yttrandefrihet, det är inte något som bara gäller minoriteter. Klyftan mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna ligger i att Sverigedemokraterna respekterar olika livsval och att sexuella minoriteter ”har samma rättigheter och skyldigheter som andra”, som det står i partiprogrammet. Därför hymlar vi inte heller om att ”kärnfamiljen är den samlevnadsform som oftast har bäst grundförutsättningar att ge barnen en stabil och trygg uppväxtmiljö”.
Att värna kärnfamiljen – mamma, pappa, barn – står inte i strid med att respektera andra livsval. Det är något vänstern inte förstår.
Dick Erixon (SD), Europaparlamentariker