Skillnaden mellan USA å ena sidan och å den andra Sverige och Europa är enorm när det gäller hur väljarnas demokratiska makt kanaliseras till politiska beslutsfattare. Det är nog förklaringen till att så många på vår sida av Atlanten missförstår presidenten, särskilt när väljarna valt en aktiv president som Donald Trump.
Jag gillar veckomagasinet Fokus (den enda papperstidning jag prenumererar på). Men på senare tid faller också Fokus till föga för opinionen som alltid målar Trump i dålig dager. Han är “härskaren i Vita huset” och det ifrågasätts om hans åtgärder för att effektivisera federala byråkratin (DOGE) “är lagliga”.
Trump-motståndarna går till domstol
Det visar hur dåliga kunskaperna och insikterna är på djupet om USA och dess konstitution.
Jag följer med stort intresse – nördigt, jag vet – de juridiska bataljer i domstolarna som nu utspelar sig om nästan varje beslut presidenten tar. I dagsläget har 152 överklaganden och stämningar lämnats in mot president Trumps beslut. Dels i motstånd mot att kraftigt reducera byråkratin och bekämpa slöseri, bedrägeri och korruption. Dels mot att utvisa illegala migranter i stor mängd.
Får presidenten avskeda statstjänstemän som aldrig går till jobbet? Nej, säger facket som går till domstol.
Får presidenten neka anslag och bidrag till verksamheter som inte gynnar amerikanska folket? Nej, säger NGO-sfären som går till domstol.
Får presidenten lägga ned hela myndigheter, som biståndsorganet USAID? Nej, säger en samlad vänster som går till domstol.
Trump vinner domstolsprocesserna
Och i en rättsstat som USA har alla rätt att gå till domstol. I ett första skede – på lägre nivå inom domstolarna där vänsterradikala domare, utsedda av Obama/Biden verkar – har domare utfärdat tillfälliga verkställighetshinder (Temporary restraining order) som hindrar presidenten från att verkställa beslut. Men presidenten har överklagat dessa beslut av enskilda federala domare.
Här kom i fredags en viktig seger för Vita huset. Elon Musk vann mot en stämning som 26 anonyma anställda på USAID lämnat in där de krävde att få tillbaka sina anställningar efter att ha blivit avskedade av DOGE. Lägre instans gav de sparkade rätt, men Court of Appeals (fourth circuit) ger Trump-administrationen rätt att avskeda dessa anställda.
Detta var femte fallet hittills där Trump vunnit i högre rätt. Det fjärde fallet där Trump vann i fredags var mot Cathy A Harris, som avskedats som myndighetschef. Hon fick först gehör hos federal domare, men förlorade i högre instans. Court of Appeals (Columbia Circuit) gav Trump rätt att avskeda henne.
I ytterligare tre fall har de som lämnat in stämning i protest mot Trumps beslut dragit tillbaka sina anspråk när de insett att det inte är någon idé att överklaga utslag till Trumps fördel.
Och även om presidenten i några av de andra 150 stämningarna skulle förlora i Court of Appeals kan han överklaga till Högsta domstolen. Vad jag vet har Trump bara förlorat i ett fall som trätt i laga kraft, det var när Högsta domstolen upphävde DOGE beslut att hålla inne med 2 miljarder dollar till redan beviljade biståndsprojekt som låg för utbetalning.
Alltså: presidenten har inte överskridit sina befogenheter. Det är hans motståndare i form av radikala och extrema aktivister som agerar hysteriskt. De går till domstol om allt! Men det betyder inte att de får rätt. Och Trump följer rättsstatens processer.
Maktdelningen är central
Det många svenskar, inklusive Fokus-skribenter, inte förstår är den konstitutionella maktdelning som Montesquieu formulerade och som de amerikanska grundlagsfäderna tillämpade när de skrev konstitutionen (pdf) som trädde ikraft 1789.
Fokus-artiklarna har fel på så många sätt. Man hävdar att Trump “försöker ta kontrollen” över byråkratin och “skaffa sig” mandat att tillsätta och avskeda tjänstemän. Nej, han försöker inte – han HAR den makten.
Många svenskar tycks helt omedveten om att United States Constitution från 1789 tillkom därför att delstaterna insett att föregångaren, The Articles of Confederation som antogs 1777, var otillräcklig i att ge den federala nivån handlingskraft. Nuvarande konstitution tillkom därför att man såg behovet av en exekutiv makt med tydliga befogenheter. Och man var verkligen mycket, mycket, mycket tydlig om att den verkställande makten på federal nivå ska ligga i EN persons händer – presidentens.
Förr var amerikaner i federala statens tjänst stolta över att säga “I serve at the pleasure of the president”, alltså att man företräder presidenten och arbetar på dennes uppdrag och med dennes förtroende. Sedan Clinton, Obama och Biden varit presidenter har vänsteraktivister anställts som inte ser det på detta sätt. De anser att de har ett personligt mandat att använda sin statliga befattning för att genomföra vänsterradikal politik, vem som än är president. Det är detta lagvidriga och icke-konstitutionella “mandat” som Trump nu tänker utplåna. Det hör inte hemma i USA.
Vi har sett samma självsvåldiga beteende i svenska statliga myndigheter. För några år sedan skrev 261 UD-tjänstemän under ett brev där de hävdade att de kunde vägra arbeta för en regering som hade stöd av Sverigedemokraterna. Men i Sverige lönade sig obstruktion mot demokratin. De 261 har fått bättre löneutveckling än andra inom statsförvaltningen. Ingen sparkades för att ha brutit mot grundlagen.
Trump håller på maktdelningen – till skillnad från hans motståndare
Amerikanske president intar, för att citera domstolsutslag i USA:s Högsta domstol, ”en unik position i det konstitutionella systemet i egenskap av att vara den enda person som ensam innehar federala regeringens exekutiva makt”. Grundlagsfäderna förespråkade ”ett energiskt, kraftfullt, beslutsamt och snabbt verkställande av lagarna” genom att i händerna på en enda, konstitutionellt oumbärlig, individ överlämna den yttersta auktoriteten, vilket skiljer sig mot de andra grenarna i konstitutionen där makten ligger i fleras händer.
President Trump hänvisar till denna auktoritet i hans presidentordrar, exempelvis i den från 19 februari: Den syftar till “Att sätta stopp för federala övergrepp och återställa den konstitutionella maktdelningen är en prioritet för min administration.”
Presidentordern ger myndighetschefer i uppdrag att granska alla bestämmelser och identifiera sådana som kan upphävas eller ändras. Bland de bestämmelser Trump vill ompröva är de “som är baserade på något annat än den bästa läsningen av den underliggande lagstadgade myndigheten eller förbudet” och de “som involverar frågor av social, politisk eller ekonomisk betydelse [och] inte är auktoriserade av tydlig lagstiftning.”
Detta är motsatsen till ett maktövergrepp, skriver James Taranto, redaktör i Wall Street Journal. Trump hävdar kontroll över den verkställande makten och beordrar den att ogiltigförklara bestämmelser som aldrig godkänts av lagstiftande kongressen. Alltså den myndighetsaktivism som länge fått löpa amok i staten.
Det som däremot strider mot konstitutionen är att ickevalda statstjänstemän använder budgetmedel till sådant som inte gynnar amerikanska intressen. Det handlar om vänsteraktivistiska myndighetschefer och personal som agerar i strid med folkviljan, bara därför att de fått en budget som inte tidigare har kontrollerats.
Olika temperament – Trump och HD:s chefsdomare
För någon vecka sedan hävdades att chefsdomare John Roberts går emot president Trump. Men Taranto skriver i WSJ att det handlar om olika temperament. Trump skriver att den domare, som försökte stoppa de fullastade flygplan med sydamerikanska gängkriminella på väg till El Salvador och Honduras skulle återvända till USA, borde ställas inför riksrätt. När Roberts fick frågan om hur han ser på fallet, svarade: “I mer än två århundraden har det fastställts att riksrätt inte är ett lämpligt svar på oenighet om ett rättsligt beslut. Den normala processen för överklagandeprövning finns för det ändamålet.”
Trump har inte kritiserat Roberts efter detta, utan hans justitiedepartement har lämnat in just sådana överklaganden.
Trump har starkt stöd för utvisningarna
Skälet till att vänstern driver domstolsprocesser är naturligtvis att intresset ska vändas bort från det Trump gör, som att utvisa kriminella och illegala migranter. Något som har stort stöd i befolkningen. Endast 16 procent av amerikanerna är emot att deportera illegala migranter, enligt färsk opinionsmätning. Svenska veckomagasinet Fokus sväljer vänsterns upplägg med hull och hår. Man låter sig manipuleras av vänstermedierna. Normalt brukar Fokus klara nyhetsbevakningen bättre.