Kränkthetsmani ger tysthetskultur

Massmedierna går i totalt spinn över att en enskild politisk tjänsteman inom Moderaternas partikansli gjort ett idiotiskt uttalande, som inte alls var avsett att sändas. Uttalandet var avsett som skämt. Humorn var att säga det oacceptabla och vulgära som om det sändes. Problemet var bara att det sändes.
Enligt DN.se har ingenting viktigare hänt i världen än detta!
Åtta (8) nyhetsrubriker och tre (3) kolumnister toppar DN.se – om en lägre tjänstemans verbala dumhet:

Moderaten lämnar alla sina politiska uppdrag
Här kallar moderaten ministern för hora
Kommunikationschef: Kick them in the balls
Se klippet med moderaten här
Haffo följer bara tidens trend
Niklas Strömstedt en av många kritiker
Strandhäll: ”Det är väldigt tråkigt”
Löfven om klippet: ”Bedrövligt”
Ewa Stenberg: Nu har M skrikigt upp tonläget i politikdebatten till Trumpnivå
Amanda Björkman: Om detta är vad som sägs framför en kamera, hur…?
Erik Helmerson: Är detta vad Kinberg Batra vill att Moderaterna ska förknippas med?

Det är som om DN anser att detta är av samma dignitet som ett nytt världskrig.
SvD.se nöjer sig med fem (5) rubriker. SVT har tre rubriker och SR har två i denna för Sverige helt avgörande händelse. Inte.
Det är löjeväckande att journalistkåren i så kallade “seriösa” medier kan göra en “nyhetsvärdering” där detta kommer före allt annat som hänt i Sverige, Europa och världen.
Det säger något om massmediernas kris. Trots redaktioner med hundratals anställda är de inte bättre än vilken twittrare eller facebook-skribent som helst.
Men är det inte skandal att en politisk tjänsteman säger så? Mitt svar: det beror på syftet med det sagda. Jag tolkar det som att han inte menade det, inte ens som tillmäle. Att säga något man inte får säga, och göra det i en avstängd mikrofon har faktiskt en komisk poäng. Skämtet var av allt att döma avsett bara för de andra i rummet som sysslade med poddsändningen. Det gör skämtet än mer komiskt för mottagarna som jobbar med att sända seriösa politiska budskap. Skämtet blev riktigt humoristiskt just därför att han och de andra i rummet visste hur förbjudet det var att säga så. Bara om de visste det blev det komiskt.
Men får man skämta med sådana ord? Inte offentligt. Allmänt hyfs innebär att sådana ord inte används. Man blir dåligt föredöme, även om man inte menar något illa.
Men internt, för arbetskamrater och vänner? Eftersom ministern i motståndarpartiet hade skämtat om att ta rösträtten från alla män för att de är män, tycker jag det finns en komisk poäng i att ge igen på samma låga nivå.
Jag håller för övrigt med Clint Eastwood om att vi blivit alldeles för koketta och överkänsliga i användandet av olika epitet och kraftuttryck. Bloggen citerade Eastwood 2009:

– Folk har förlorat sin känsla för humor. Förr skämtade vi konstant om olika raser. Nu kan man inte säga så utan att hålla handen för munnen … Jag tycker det är löjligt. Förr i tiden hade varje vänskapskrets en “Sam the Jew” eller “Jose the Mexican”, men vi saknade varje rasistisk tanke. Det var helt enkelt det normala sättet att skämta. Inga problem.

Jag instämmer. Det finns en märklig intimitet i att kunna använda känsliga ord till dem man känner. De blir en bekräftelse på att man litar på och är trygg med dem man möter.
Man måste se till vad den bakomliggande tanken med att använda olika ord är. Om avsikten inte är att förnedra, då borde det inte vara så farligt.
Men om någon blir kränkt? Om den som lyssnar ogillar det som sägs, ska inte det styra? Nej, här har jag en annan mening än den nu rådande normen. Det är inte den som råkar höra något som har tolkningsföreträde. Det bör den som framför budskapet ha.
Det är ju bara avsändaren som vet vad han eller hon menar.
Vad andra fantiserar ihop om de sagda orden är mer något för hispan, än för vanligt umgänge människor emellan.
Den kränkthetsmani som nu råder — där alla letar efter något att bli kränkt över, själv eller å någon annans vägnar — är vansinnig. Den kan logiskt sett bara leda till att vi talar mindre med varandra, att kommunikationen stryps och att vi isolerar oss och kommer allt längre ifrån varandra. 

Rulla till toppen