De fruktansvärda händelserna i Frankrike i sommar har gjort fransmännen perplexa och vilsna över vart landet är på väg. Det anser den ansedde statsvetaren Pierre Manent som intervjuas i den inflytelserika amerikanska tidskriften för religion och samhälle First Things.
Han gör, för att vara akademiker, förvånansvärt raka och insiktsfulla analyser. Han menar att fransmännen är chockade, inte bara över det brutala våldet, utan över att samhällsutvecklingen går tvärt emot det man förväntat sig. Den individualistiska vågen, som sköljt över hela västvärlden det senaste halvseklet, skulle ju uppfylla fulländandet av demokrati där mänskliga rättigheter, samförstånd och den eviga fred skulle uppstå. Vi skulle alla krama om varandra – kristna, islamister, ateister och alla andra.
Gullandet skulle bli totalt. Istället skärs halsen av 80-årig präst under mässa. Lastbil kör medvetet över tiotals barn som krossas under däcken inför föräldrarna. Besökare på musikkonsert skjuts ihjäl med automatvapen. Gäster på uteserveringar blir måltavlor. Redaktion för satirtidning avrättas. Kunder i judisk butik likaså.
Den gränslösa snällismen som ville sååå väl, har resulterat i ett hat och en våldsnivå som Frankrike inte sett sedan andra världskriget.
Nu när de sensationella nyheterna är över, för den här gången, är tid att reflektera över varför det blivit så här. Det gör Pierre Manent. Han menar att Frankrike och väst har inbjudit till denna fruktansvärda utveckling:
– Vi bjöd in till katastrof när vi började tolka världen genom de ideologiska glasögon som dominerar idag. Vi bjöd in till katastrof när vi trodde att religiösa aspekter inte längre har någon politisk betydelse. Vi bjöd in till katastrof när vi förväxlade skyldigheten att rädda personer från att drunkna med dessa personers rättighet att bli medborgare i våra länder. Vi inbjöd till katastrof när vi i namn av välgörenhet eller barmhärtighet krävde att kristna länder skulle öppna gränserna för alla som ville komma.
Det är helt nödvändigt att politiska etablissemang tar in denna analys, erkänner att man skapat kaos istället för fred. Erkänner att gränslöshet leder till blodbad.
När man erkänt sina misstag, är tid att börja diskutera åtgärder. Det gör inte Pierre Manent. Men individualismen är inte längre svaret. Självklart ska vi som människor fortsätta att vara fria, det är en del av västvärldens identitet (till skillnad från de världsdelar varifrån allt fler flyr), men individualism räcker inte som politisk ideologi. Individualism måste kompletteras med insikt om vad som skapar sammanhållning och gemenskap i ett samhälle.
Låt denna nya samhällsdebatt börja!
Se mer: Samtiden översätter del av intervjun i Statsvetare: Fransmän vilsna när individualismens segertåg slutat i terrorism, First Things i Does French Culture Have a Future?, Samtiden-ledare i Medborgarskapet måste betyda mer.