Kriminella migranter lika allvarligt

Många fler än jag har nog lagt märke till hur medierna tystar ner ”gatubarnens” rån, stölder och ofredanden medan man slår upp ”rasistiska attacker” i Stockholms city. Just detta sätt att relativisera och förminska viss kriminalitet och blåsa upp annan är orsaken till att mediebranschen håller på att gå under i en allt djupare förtroendekris hos mediekonsumenterna.
Men Tove Lifvendahl skriver intressant på ledarsidan i Svenska Dagbladet:

Att våldet ökar mot asylsökande och invandrade är fruktansvärt. Att signifikanta grupper av asylsökande eller invandrade människor hemfaller åt kriminalitet utan att polisen upplever att de kan göra något åt det är likaledes oacceptabelt.
Förekomsten av det ena gör inte det andra mindre förkastligt. Att den första gruppen motiverar sitt våld utifrån det senare gör inte våldet mindre brottsligt. Alla uttryck av kriminella handlingar bör mötas med tydliga, klara signaler. På svensk mark råder svensk lag, och denna lag ska upprätthållas, efterlevas och gälla oavsett härkomst, hudfärg eller medborgarskap. (…) Det innebär att en asylsökande ska dömas och straffas när denne begår brott.

Att det sistnämnda måste påpekas i en politisk ledarartikel är ett bevis på att anarki håller på att få fäste om landet. Polis och rättsväsende låter människor med viss bakgrund komma undan, därför att man ska uppfylla rikspolischefens ideologiska agenda.
Jag håller givetvis med Lifvendahl om att allt våld är förkastligt. Och om att man ska engagera sig politiskt istället. Men vilka åtgärder ska vidtas? Lifvendahl svarar inte på de frågor som eldar på hatet (i alla riktningar). Varför ändrar inte rättsstaten på det förhållandet att ”gatubarn” utan identitetshandlingar omedelbart släpps efter att de gripits för kriminell handling, osv?
Det räcker inte att ”påtala” rättsstatens ansvar. Så länge det inte verkställs (se där ett ord som saknas i politiken idag) kommer hatet mot den galenskap som råder sedan förra året att växa. Medierna eldar på detta hat genom att manipulera och försöka mörka vad som händer i landet.
Jag håller med Lifvendahls budskap, men så länge det bara är tomma ord på ett tidningspapper spelar det ingen roll. Det är verkligheten som räknas. Och där fortsätter det att vara fritt fram för kriminella handlingar utan påföljd för vissa grupper. Rättsstaten kapitulerar. Anarki breder ut sig.