De blinda liberalerna, om de nu är liberaler

Hos Timbro har nyliberale debattören Mattias Svensson publicerat skriften Migrationsdebattens karta. Till skillnad från flera andra nyliberaler som kommit ut som anarkister i migrationskrisens spår, har Mattias Svensson ambitionen att argumentera kring politiska vägval samtidigt som han försvarar gränslösheten (men nog är det anarkistiskt när han skriver att krav på ordning och reda är ”repressiva”, dvs förtryckande. Är det måhända förtyck att utdöma fängelse för stöld/våldsbrott/våldtäkt? Det synsättet är inte liberalt. Liberala organisationer som Svenskt Näringsliv och Timbro borde för sin egen skull tydliggöra rågången mot anarkismen).
Det blir bra när Svensson kommenterar debatten om debatten. Han medger att det har skadat diskussionen när vänsterextremister och liberala intellektuella tillsammans har stämplat all kritik mot invandring som rasism och främlingsfientlighet:

Många på den mer flyktinggenerösa sidan har gjort debatten en otjänst genom att tillbakavisa obekväma fakta. Det kan gälla antisemitismen i vissa invandrargrupper och att denna tagit sig våldsamma uttryck och skapat en mycket utsatt situation för judar i Malmö. Det kan gälla uppgifter om muslimer som börjat hålla efter kvinnor och nöjestillställningar i svenska bostadsområden. Eller att det finns en överrepresentation av personer med invandringsbakgrund i vissa brottskategorier.
[B]lankt förnekande, försök att sopa frågor under mattan och misstänkliggörande av den som för fram kritiken har gjort debatten en dubbel otjänst. Det sistnämnda är särskilt allvarligt. Många kritiska röster följer flyktingfrågan ingående, med engagemang och kunskap. De ska absolut inte misstänkliggöras för att de påpekar att det finns akuta brister på många håll i det svenska mottagandet. Att möta sådana obekväma fakta med att spekulera i illasinnade personliga motiv bakom påpekandena är lika vanligt som kontraproduktivt.

Ja, en anledning till min alltmer invandrarkritiska hållning är att jag anser de ”flyktinggenerösa” vara antiliberala i sina personpåhopp som mer liknar Nordkorea än västerländskt samtalsklimat. De totalitära attityder som ”flyktinggenerösa” ofta kännetecknas av undergräver demokratin genom sitt polariserande hat av oliktänkande.
Det är klokt av Mattias Svensson att han förstår att han umgås med antiliberaler och yttrandefrihetens fiender när han ställer sig på den ”flyktinggenerösa” sidan.
Men när han sedan ska diskutera sakfrågor visar han att han flyger på utopiernas rosa moln. Det som riksdagspolitiker sagt i mer än 30 år, upprepar han nu som lösningen: bygg fler bostäder och underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Men herrejösses! Var har du varit dessa 30 år, Mattias?
Främsta skälet till att jag intar en alltmer invandrarkritisk hållning är en effekt av den politiska ineffektiviteten på just dessa två viktiga politikområden. Min motfråga till Mattias blir: ”Javisst, men om du utgår ifrån att inga bostäder byggs och att inga trösklar sänks till arbetsmarknaden — alltså just den politik som både S-regeringar och Alliansregeringar fört i flera årtionden och därför får anses vara det enda realistiska att tänka sig de närmsta tio åren — vad tycker du då?! Ska vi ändå ha en invandring på över 100.000 personer per år? Vart ska de ta vägen?”
Den frågan svarar inte Svensson på, eftersom han lever i utopiernas värld där man med en knäpp med fingrarna bygger hundratusentals lägenheter. Det är en fullständigt verklighetsfrämmande syn på politik. Det är som att betrakta Alice i Underlandet som en dokumentär.
Svensson påpekar att ID-kontroller och de begränsningar som nu införs också kostar. De få poliser som finns i Norrland riskerar att hamna i gränskontrollen i Skåne. Javisst, men vi som inte tror att man bygger en halv miljon lägenheter genom att knäppa med fingrarna måste vidta åtgärder utifrån det faktum att inga bostäder finns, inga jobb står till buds, ingen beredskap finns överhuvudtaget att ta emot dessa volymer. Den panikartade gränskontrollen är en effekt av att utopier fått styra svensk politik alldeles för länge. Det är ju inte de invandrarkritiska som lockat hit människor från hela världen genom att tala om ”öppna hjärtan” och att alla är välkomna.
Jag tycker det är besynnerligt att de som är ”flyktinggenerösa” inte tror att deras ord har någon betydelse. Självklart är det så att deras generositet är mycket välkänd i Afrika, Mellanöstern och bortom. Dessa miljoner människor tror på vad ni sagt, Mattias Svensson. De tror att de kan komma i hundratusental till Tyskland, Sverige och Europa eftersom ni sagt det! Ord har makt. Det verkar som utopisterna bland liberala intellektuella och västerextremister inte fattar det. De tycks tro att man kan sprida det generösa budskapet över världen utan att människor där ute lyssnar och agerar efter det som man får höra. Man måste ha någon sorts kortslutning i hjärnan om man inte förstår det kausala sambandet mellan orsak och verkan i just migrationsfrågan.
Märkligt är det också att Mattias Svensson som nyliberal gärna ser högre skatter som en följd av just invandringen. Jag var på samma linje som nyliberalerna under 1990-talet: statsmakten är för stor och bör minska ordentligt. Dock gick jag inte lika långt som nyliberalerna, utan förespråkade ett skattetryck på 20-33 procent av BNP. Nu släpper Mattias Svensson alla principer och ogiltigförklarar ”fiskala effekter”, dvs accepterar höjda skatter som en följd av stor invandring.
Jag finner inga hållbara principer i detta, överhuvudtaget. Man kan lägga ner välfärden för fattiga svenskar för att sänka skatten, men man höjer gärna skatten för att ta emot människor från fjärran länder. Varför? Är svenskar mindre värda än migranter?
Och till sist: Mattias Svenssons argumentation erkänner inte Sverige som nationalstat och verkar underkänna demokrati som styrelseskick. Han skriver naturligtvis inte att han vill avskaffa demokratin, men det blir effekten om man vägrar erkänna nationalstaten som idé och premiss för kollektivt och demokratiskt beslutsfattande.
Så här skriver Svensson för att förklara varför han är för höjda skatter i syfte att ge ”fristad” åt migranter:

Som jag ser det är individuellt självbestämmande i normalfallet mer grundläggande än fiskala effekter. Man kan jämföra med pappamånader i föräldraförsäkringen, pappamånader som jag vill avskaffa. Detta ökar självbestämmandet, men skulle öka de offentliga utgifterna när fler dagar tas ut. Jag ser ingen konflikt mellan denna åsikt och att i förlängningen vilja minska eller avskaffa föräldraförsäkringen, eller med reservationen att andra prioriteringar kan motiveras om de offentliga kostnaderna blir betydande.

Jag har två invändningar. Den första är ekonomisk, den andra om samhällskontraktet. Ett försäkringsbolag på marknaden ersätter inte den som inte betalat premien. Mattias Svensson underkänner här marknadsekonomins princip. De som betalar föräldraförsäkringen, dvs svenska skattebetalare, ska nu plötsligt stå för försäkringskostnaden för de som inte betalt premierna. Detta är socialism. Lustigt att liberaler i migrationsfrågan är villiga att överge alla liberala principer…
Vän av ordning kan invända att föräldraförsäkringen inte är en försäkring på marknaden, utan en politisk lösning. Javisst, men det gör Svenssons argument än värre. Det betyder att han inte erkänner demokratins gemenskap, dvs att Sverige är en gemenskap och att vi är beredda att omfördela mellan oss som bor i nationen eftersom vi delar rättigheter och skyldigheter, lika för alla inom nationens gränser.
Svensson vill låta hela världen ösa ur svenska skattkistan, utan att dessa migranter på något sätt har tagit ställning till om de är beredd att ställa upp på svenska skyldigheter och de ”repressiva” krav på lag och ordning beslutade av den av nationalstaten avgränsade demokratin. Migranter får allt, utan motprestation. Det är detta som är brottet mot samhällskontraktet hos de ”flyktinggenerösa”.
Det är lustigt att Svensson inte nämner nyliberalernas modeord från 1990-talet, nattväktarstaten. Istället argumenterar han för höjd skatt för svenskar. Skattepengar som sedan ska gå till dem som inte lovat att ge något tillbaka till samhällsgemenskapen överhuvudtaget. Det finns ingen som helst balans mellan rättigheter och skyldigheter här.
Det är utmärkt att Timbro och Mattias Svensson sätter ner det ”flyktinggenerösa” tänkandet på papper. Då behöver inte vi som blir alltmer kritiska till migrationen peka finger och visa hur osammanhängande hållningen är. Det är bara för var och en att själv läsa och ta ställning.