Skuldnedskrivning skulle leda till okontrollerbar politisk turbulens

Måste säga att finansanalytikern Peter Malmqvist håller världsklass när han i SVT:s morgonsoffa kommenterar den grekiska folkomröstningen och vad som kommer att hända:

— Det som är avgörande är vad de två ledande grekiska politikerna gör idag. De har skickat ut ovanligt fromma signaler om att ’nu ska vi komma överens’. Om de åker upp till Bryssel och säger att vi vill ha en skuldnedskrivning då är det kört. Då kommer Grekland att hamna utanför euron. Och då kommer det att smitta av sig på Spanien, Italien och Portugal. Räntan i dessa länder stiger kraftigt och då bromsar den europeiska konjunkturen. I Sverige så faller räntorna eftersom vi är den säkra hamnen. Det kan alltså gynna svenska bolånetagare, paradoxalt nog.
— Men sen finns ett positivt scenario. Det är att de två grekiska ledarna ser det här som en förtroendeomröstning för sin politik. Med det resultatet stärkta i ryggen kan de åka upp till Bryssel och säger att vi vill komma överens — på allvar. ’Om ni gör några små justeringar så kör vi det här [EU:s senaste bud]’. Då är den här krisen troligen över och vi kan få väldigt positiva reaktioner.
— Tyvärr tror jag på det förstnämnda. Premiärminister Tsipras har redan sagt att 30 procent skuldnedskrivning och 20 år av räntefrihet, vilket tillsammans betyder en halvering av de grekiska skulderna, är det han ser framför sig. Om det är budet till EU, då kommer inte Grekland att vara kvar i eurozonen.
— Det är ju så att man i Spanien, Italien och Frankrike har stora missnöjespartier som sitter och jublar över det här. Om man då ger grekerna eftergifter så kommer de här partierna som är viktiga i tre viktiga länder att få luft under vingarna och kräva någonting motsvarande. Det skulle utlösa politisk turbulens som sedan ingen i grunden kan kontrollera.

Hans betyg på grekiska politiker är också glasklart:

— Det är lite som om de ledande politikerna inte förstår att det finns människor utanför Grekland som kan grekiska. De står och pratar om vissa saker i den grekiska televisionen, sedan åker de upp till Bryssel och då diskuterar de något annat. Hela deras förhandlingstaktik är totalt katastrofal. Jag har aldrig någonsin tidigare sett några politiker som har sprungit omkring och sagt en sak i ena landet och en annan i det andra landet. Och sedan ändå på något sätt ge sken av att de har kontroll över händelseförloppet.

Peter Malmqvists ”sista halmstrå”, som han säger, är att Tsipras och hans finansminister är styrkta av folkomrösteningen och att de därmed ska vara beredda att ge efter. Men han ger det scenariot små chanser.
Ja, inte tror jag extremvänstern, som regeringspartiet Syriza tilhör, plötsligt skulle bli ekonomiskt ansvarsfulla. Det vore ett mirakel.