Triumf för IS-extremisterna i Ramadi

I svenska nyheter ägnar man stort intresse för en eldstrid mellan MC-gäng i Texas, samtidigt som ett tre dagar långt slag om irakiska provinshuvudstaden Ramadi, mindre än 10 mil från Bagdad, igår slutade med att Islamiska Statens blodtörstiga extremister segrat.
Prioriteringen av utrikesnyheter är intressant. Redaktionerna tycks välja sådant de förstår, snarare än det som är historiska och för den globala utvecklingen avgörande händelser. För att följa striderna har man varit helt beroende av utrikesmedier som CNN i ISIS seizes control of key Iraqi city Ramadi as government forces pull back, NBC i Key Iraqi city falls to ISIS as last of security forces flee, liksom nyhetsbyråerna på nätet, AP i Contested Iraqi city of Ramadi falls to Islamic State Group, AFP i IS takes Ramadi as Iraqi forces pull out.
Att inta Ramadi är den största framgång IS haft i år. Man kan nu fylla på sina vapenförråd med tunga vapen från den flyende irakiska armén. Och man kan naturligtvis fortsätta halshugga, tortera, våldta och förslava civila efter eget godtycke.
Men för svenska medier är gängkrig i Texas mer intressant. I morgonsändningarna hos både SVT och TV4 visade bilder från Texas om och om igen varje halvtimme, men inte ett enda ord om att en fruktansvärt islamistisk milis åter är på marsch i Mellanöstern och vinner viktiga strider som dramatiskt påverkar miljoner människors liv.
Vad beror denna groteska nyhetsvärdering på? Jag ser flera möjliga orsaker: 1) man är ovillig att visa vad islamistiska extremister gör eftersom det kan framställa islam i mindre attraktiv dager för svenska publiken, 2) man är ovillig att visa vad konsekvensen blivit sedan amerikanska tillbakadragandet i enlighet med demonstrationernas utrop ”USA ut ur Irak”, 3) man är ointresserad av vad som händer med irakiska folket när USA inte styr landet, precis som medierna före invasionen 2003 inte var intresserade av hur många hundra tusen irakier Saddam Hussein mördade.
I vilket fall är det en märklig upplevelse att se den dramatiska skillnaden i nyhetsvärdering mellan internationella medier och svenska medier. Det är som två helt skilda världar. Ska det verkligen vara så? Ska journalister få censurerar den bild av världen svenska folket får?