En kändis slutar vara medlem i Kristdemokraterna. Det ger naturligtvis stor uppmärksamhet. Men när Peter Althin, som pensionerade sig från jobbet som advokat för två år sedan, nu är “besviken” på nya partiledningen lyckas han inte på en hel debattsida i Svenska Dagbladet tala om varför.
Till min förvåning nämner han att KD är mer kritiskt inställd till abort än andra partier. Kommer det som en överraskning för Althin – nu? Dessutom anger han att nye partiledaren sagt att partiet “står till höger”, något han inte kan acceptera. Men statsvetaren Magnus Hagevi vänder sig i Aftonbladet mot Althins beskrivning: “Hagevi anser inte heller att Althins beskrivning av KD som ett högerparti är helt sant. KD har länge velat ha mindre stat, lägre skatter och i den bemärkelsen har de länge varit ett höger.”
Verkar det inte helt enkelt vara så att Althin vänder sig emot att Kristdemokraterna står för sina värderingar? Han tycks hellre vilja ha mumlande, otydliga och svamlande politiker.
Då tycker jag tvärtom. Det vi saknar i svensk politik är politiska ledare som vågar stå för något även om medie- och kulturvänstern tycker det är fruktansvärt. Vi behöver några som klarar av att bryta sig ur mittensörjan där alla brottas. Naturligtvis måste det ske smart, genomtänkt, i takt med tiden och med människors prioriteringar och vardag.
Om Ebba Busch Thor klarar av det återstår att se. Men istället för att klaga över ambitioner om tydlighet vill jag applådera sådana initiativ. Det blir spännande att se om och hur Kristdemokraterna, liksom andra Allianspartier, förmår utveckla sin profil efter den nystart som partierna fått efter senaste halvårets förändringar i riksdag och partiledningar.