Nattens försök av socialdemokraternas ordförande och statsminister Stefan Löfven att få de fyra borgerliga partierna att rädda regeringen är det ultimata beviset för att det svenska politiska landskapet i grunden har förändrats. Det är inte längre S som är solen med de övriga partierna snurrande runt dem likt planeter. Numera är det Alliansen som är solen, den tyngsta aktören i svensk politik.
Skälet till att Stefan Löfven, från den stund Fredrik Reinfeldt avgick som statsminister på valnatten, haft en hög svansföring är att han har trott på medieredaktionerna som i glädjefnatt utropat att ”Alliansen är död”. Hans strategi har varit att bara han bildar regering ska FP eller C komma krypande och vilja göra upp med S.
Bara Alliansen splittras så kan S återta tronen som den störste och viktigaste aktören i svensk politik. Då kan man regera landet även om partiet krympt till en skugga av sitt gamla jag.
Men i natt skedde något historiskt. Det blev klart att S inte längre håller i taktpinnen. Det är Allianspartierna som tillsammans gör det. Svensk politik är därmed förändrad. S kan bara agera på nåder av Alliansen. Inte tvärtom.
Jag gissar att Löfven kommer tillbaka som enpartiregering. I så fall på diktat av Alliansen. Löfven får då administrera en borgerlig ekonomisk politik. Under mandatperioden kommer han inte att lägga fram något regeringsförslag utan att först ha förankrat det hos Alliansen.
I natt skedde ett tronskifte. Alliansen är den starkaste aktören i rikspolitiken. Inte Socialdemokratin. Inte längre.