De som hävdar att Mohammed Merah var en “ensam galning” borde läsa DN som rapporterar att dennes bror säger sig vara stolt över vad den yngre brodern gjort.
Man kan ju också fråga sig hur ensam Merah kan sägas ha varit, eftersom han rest till Afghanistan och Pakistan i två omgångar för “utbildning”.
Men i Sverige är det naturligtivs rasism och islamofobi att påpeka något sådant. Här ska vi gömma huvudet i sanden och förneka allt vad islamism och fundamentalism heter.
Min enkla fråga blir: hur ska vi integrera denna sorts “stolthet” i våra västerländska samhällen? Ska vi tolerera den? Jag kommer aldrig att göra det.
(Andra intressanta bloggar om politik, islam, islamism, fundamentalism, terrorism, hot, islamofobi, rasism, integration)