Maud Olofssons hederlighet mot Vänsterns trångsynthet

Flera socialliberala ledarsidor (som DN, SDS, UNT) ger kängor åt Centerpartiet och Kristdemokraterna i sina referat av gårdagens partiledardebatt och hjälper därmed de rödgröna (som vanligt, skulle man vilja tillägga). De diskuterar aldrig att Vänsterpartiet ofta ligger lika nära 4-procentsspärren. Det är bara borgerliga partier som ”riskerar att åka ut” — vilket är skitsnack.
Klokare ledarkommentarer levererar exempelvis Norrbottens-Kuriren i Vägval för Sverige:

Medan Fredrik Reinfeldt lade det mesta krutet på Mona Sahlin tog Maud Olofsson (C), för dagen vassast av alla, ”väl” hand om resten. Hon tog upp straffskatterna riktade mot landsbygden: kilometerskatt och höjd bensinskatt. Hon beskrev vilken valfrihetsrevolution som vårdval och LOV inneburit för personal, patienter och omsorgstagare. Hon ställde retoriskt effektivt Alliansens kombination av ambitiösa frihetsreformer med ekonomiskt ansvarstagande mot de rödgrönas skattehöjningar, kravlösa skola, sämre budgetdisciplin, bidragsfällor och ovilja att låta kvinnor bli välfärdsföretagare.
”Vart tog det liberala vägen?”, frågade Maud Olofsson en svarslös Maria Wetterstrand. Den smällen tog där den skulle.

Jag tycker Maud Olofsson var bäst också av ett annat skäl — hon var ärligare än alla andra genom att erkänna svagheter och på det sättet lämna ut sig. Hur ofta händer det bland partiledare? Och naturligtvis blev hon omedelbart påhoppad för att hon var ärlig.
Så här utspelades den korta stunden av hederlighet i riksdagsdebatten igår:

Maud Olofsson: Vi har gjort väldigt mycket för att få ned ungdomsarbetslösheten: ökade utbildningar, mer coachning, mer lärlingsinsatser. Allt detta är Lars Ohly emot. […] Den här regeringen är ödmjuk i sin roll. Det är klart att vi inte har löst alla problem, och det är därför vi behöver bli omvalda. Ungdomsarbetslösheten är en sådan fråga.
Lars Ohly: Nu slant tungan igen. Nu sade Maud Olofsson: Vi har inte lyckats, och därför vill vi bli omvalda. Jaha. Det var ett bra skäl. Det var ett av de sämre, måste jag säga. Ni har inte lyckats, och därför måste ni bort!
Maud Olofsson: Inte vet jag hur självgod Lars Ohly är, men jag tycker att man ska ha respekt för att man inte har löst alla problem på fyra år. Vi är dock på rätt väg, och vi har ordning och reda i statsfinanserna. Vi ser att sysselsättningsökningen är större första kvartalet i år än första kvartalet 2006 och så vidare. Vi inser också att det återstår en hel del att göra.

Ta ett steg tillbaka och fundera på mentaliteten hos dessa båda partiledare.
För Ohly är det att slinta med tungan att vara ärlig.
Vem av de båda är egentligen mest förtroendeingivande och regeringsduglig? Den som utgår ifrån att han själv aldrig någonsin gör ett misstag, och vill avsätta varje person som är så svag att han/hon inte lyckas fullt ut, eller den som medger att man en hel del återstår att göra därför att man inte löst alla problem?
Här ser vi något av Stalinismen träda fram hos Vänstern. Den som inte uppfyller utopin ska ”bort”! I Moskva betydde det nackskott, i Sverige betyder det åtminstone avsättning.
Men så fungerar inte verkligheten. Ingen utopi kan förverkligas, inget paradis uppstå på jorden.
Bara om man inser det, kan man låta bli att beträda den väg till helvetet som är kantad med goda intentioner.
Det har iallafall Olofsson insett.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , )

Rulla till toppen