Amerikanska konstitutionen fungerar väl

Det har i amerikansk debatt framförts kritik mot landets konstitution, därför att politikerna inte lyckas genomföra någonting. President Obama lovade så mycket, men har åstadkommit så lite. Men i en utmärkt artikel förklarar The Economist: ”Skyll på Barack Obama, inte på systemet”, What’s gone wrong in Washington?

För bara några få år sedan var det bara kinesiska byråkrater som vågade hävda att Peking och dess toppstyrda politiska system var överlägset. Nuförtiden finns ingen brist på ledare i framväxande länder, eller affärsfolk, som privat sjunger lovsånger till ett system som kan fatta beslut snabbt.
Vi håller inte med. Washington har sina brister, men kritikerna glömmer syftet med Amerikas konstitution och låter dagens politiker (särskilt Obama) komma undan.

Tidningen pekar först på att det inte är sant att inget blir gjort i kongressen. Efter finanskrisen fick president Bush snabbt igenom ett stort räddningspaket för att rädda bankerna och Obamas gigantiska stimulanspaket röstades igenom inom en månad. Sedan lyfter tidningen det intressanta:

Amerikas politiska struktur är designat för att göra lagstiftning på federal nivå svårt, inte enkelt. Grundlagsfäderna ansåg att ett land av Amerikas storlek leds bäst lokalt, inte nationellt. […] Senaten skapades för uppgiften att ”kyla ner” hetlevrad politik där lagförslag dör om de inte har ett brett stöd.
Och brett folkligt stöd är något som sjukvårdsreformen helt klart saknar. […] Obama har gjort ett uselt jobb när det gäller att vinna över republikaner och partipolitiskt obereoende. Om han, istället för att låta partiets vänsterflygel diktera villkoren, levt upp till vallöftet om partiöverskridande samarbete och uppvaktat konservativa med inslag de önskat, hade han kunnat få en sjukvårdsreform godkänd.

Denna inbyggda tröghet i det politiska beslutssystemet är det som gjort att både Amerika och Schweiz är rikare än andra länder. Politiker har inte kunnat förstöra ekonomin i lika hög grad som i andra länder, inklusive Sverige.
Och jag gillar tanken på att tvingande lagar inte borde få införas, om de inte har stora majoriteter. Att som i vårt land ha ett parlamentariskt system, där S-regeringar som bakom sig bara haft 40 procent av de 80 procent som röstar ändå kunnat fatta vilka beslut man vill, innebär att mängder med politiska misstag begås. Misstag som haft förödande effekt på ekonomin och därmed för välfärden.
En nackdel finns dock. Amerikanska konstitutionen fungerar väl när det gäller att stoppa nya dåraktiga politiska reformer, men den står inte lika bra emot de smygande utgiftsökningarna som varit följden av tilläggsanslag (earmarks) o dyl.
Och även stora reformer för att rulla tillbaka förmyndarstaten blir svårare att genomföra med den amerikanska modellen. Och det är väl där vi står nu i de västerländska civilisationerna: hur stärka medborgarnas makt och minska politikens?
Se också Charles Krauthammer i Washington Post: It’s nonsense to say the U.S. is ungovernable.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , )