Många känner oro efter SCB:s mätning i veckan och dagens Sifo, som ger rödgröna oppositionen över 50 procent och en klar ledning över regeringen.
Men jag är inte ett dugg orolig. Varför? Skälen till att oppositionen leder är väldigt tunna och lätta att göra upp med.
Ett skäl framgår av Göteborgs-Postens analys i ledare:
Regeringens oförmåga att förklara varför rehabilitering är bättre än pension ger Mona Sahlin drömläge.
Vems politik är bäst för Sverige? Rehabilitering eller förtidspension? Jag är helt övertygad om att en majoritet av svenska folket vill se människor i arbete, inte i bidrag. Alliansen har alltså rätt politik. Man behöver bara bli bättre att förklara den. Oppositionen däremot, står för en sjuk sak.
Ett annat skäl är att det varit borgfred inom inrikespolitiken på grund av EU-ordförandeskapet. Att oppositionen ökar när samhällsdebatten är som svalast och går på tomgång, säger absolut ingenting om vad som kommer att hända när debatten exploderar under ett hett valår, som 2010 säkert kommer att bli.
Ett tredje skäl är det faktum att regeringen varit fokuserad på EU och därför, som PJ Anders Linder skriver i söndagskrönika i Svenska Dagbladet, valt en försiktig och passiv strategi på hemmaplan, sedan den värsta krisstämningen var över i våras.
Alla dessa skäl för rödgrönt övertag kan lätt raderas ut när Alliansen efter lite vila och avkoppling i jul gör det Sydsvenska Dagbladet skriver i ledare: ”Ordförandeskapet slutar när valåret börjar. Alliansen måste snarast tillbaka till visionerna.”
Alliansen är mer kompetent än oppositionen.
Alliansen har bättre politik än oppositionen.
Alliansen är mer samkörd och enig än oppositionen.
Allt detta talar för omval av regeringen. Det enda som krävs är att partiledare och ministrar höjer rösten och utmanar oppositionen på debatt, så att svenska folket ser hur tomhänta, valhänta och splittrade det rödgröna alternativet faktiskt är.
Se mer: AB. (Andra intressanta bloggar om politik, Val 2010, Alliansen, regeringen, rödgröna, opinionsmätningar, Sifo, SCB)