Underskatta inte kvinnors globala framsteg

På förmiddagen hölls ett seminarium hos Folkpartiet i riksdagen där Nima Sanandaji, vd i tankesmedjan Captus, presenterade sin nya bok ”Jämställdhet inom räckhåll”.
Boken lyfter fram en mängd intressant statistik som sätter jämställdhetsdebatten i ett nytt ljus.
Det finns en uppfattning om att Sverige är världsbäst på jämställdhet. Och när det gäller kvinnornas deltagande i arbetslivet och ett antal andra faktorer stämmer det. Men det är inte hela bilden. Kvinnor tjänar mindre än i andra länder, framförallt jämfört med USA.
En privatanställd sjuksköterska i USA tjänar i köpkraftsjusterade ingångslöner dubbelt så mycket som en svensk sjuksköterska.
Också andelen kvinnliga chefer är lägre, generellt sett, i Sverige än i övriga världen. Andelen är 16 procent i Sverige, medan den är 20 procent i Australien, 25 procent i EU och hela 38 procent i USA.
Och andelen kvinnor i näringslivet är bara 36 procent, räknar man på heltider är kvinnorna bara 31 procent. (Här har vi ju en naturlig förklaring till att kvinnor är få i bolagsstyrelser.)
Förklaringen är till stor del att kvinnor i Sverige låses in i en offentlig sektor som nästan har monopol som arbetsgivare. Det betyder att kvinnor inte kan få utlopp för entreprenöriellt skapande, inte kan utveckla sina verksamheter och skapa sig en starkare ställning på arbetsmarknaden som sådan.
Camilla Littorin, förbundssekreterare i Företagarförbundet, tog upp pig-debatten som exempel på hur den svenska politiska debatten gör kvinnligt företagande till något fult.
Karin Pilsäter (FP) och ordförande i riksdagens näringsutskott menade att Gudrun Schyman har ett närmast patriarkalt synsätt då hon nedvärderar arbetsdelning så att kvinnor i karriären kan köpa tjänster som avlastning.
Moderatorn, Camilla Wagner vid Veckans Affärer, frågade om inte också skattesystemet i Sverige av historiska skäl gynnar tillverkningsindustri, medan den framväxande tjänstesektorn missgynnas. Sanandaji instämde och pekade på att Volvo och andra har förmånliga avskrivningsregler för anskaffande av stora och dyra maskiner, medan tjänstesektorn i Sverige drabbas av höga skatter på arbete.
Panelen instämde med Sanandaji när han menar att entreprenörskap måste premieras mer i politikernas olika skatte-, avgifts och regelsystem. Framför allt i den mjuka tjänstesektorn. Också utbildningspremien — alltså hur mycket högre lön man får ut efter studier — måste förbättras. Den är extremt låg för män och den är noll för kvinnor idag. I många yrken är den till och med negativ för kvinnor i Sverige. Kvinnor förlorar på att utbilda sig.
Som vanligt har Nima Sanandaji tagit fram oomtvistad faktauppgifter som sätter nytt ljus på politiskt heta ämnen. Det är lärorikt att se gamla samhällsfrågor i nytt ljus.
(Andra intressanta bloggar om , , , , , , , , , , , )