På frukostseminarium med riksdagsmannen Henrik von Sydow (M) som arrangör diskuterades hur laglig fildelning och kriminell piratkopiering påverkar kultur, musik, film och litteratur.
Artisten Martin Rolinski (BWO) pekade på att Sverige inte längre ligger i topp när det gäller musikexport. En viktig förklaring är att här förhärskar en destruktiv gratismentalitet. Det värsta är inte att upphovsmän i det korta perspektivet blir av med inkomster, utan att den tillåtande attityden till piratkopiering innebär att inga nya artister kan slå igenom.
När musikmarknaden dräneras på pengar avstannar utvecklingen. ”Ja, men då brukar det heta att artister ska satsa på live-framträdanden, konserter”, sa Rolinski, ”men den marknaden har inte ökat under 2000-talet. Folk lägger inte mer pengar där nu än förr. Därför har konsertscenen blivit något av ett Jurassic park. Artisterna som framträder är i pensionsåldern — Mick Jagger, Bruce Springsteen.”
Och det är symptomatiskt för muskbranschen idag, menar han. Det är bara de redan etablerade som nu kan tjäna pengar på sin kreativitet. Utvecklingen har stannat av.
Rolinskis huvudinvändning mot piratpartisterna är att de inte respekterar att kultur är ett hantverk. De reducerar kultur till en hobby. Men om vi vill se utveckling och framsteg inom de kreativa branscherna måste duktiga människor kunna leva på sitt skapande och det måste finnas en infrastruktur som kostar pengar kring dem.
Därför var hans budskap att vi måste vrida utvecklingen från den naiva inställningen att allt ska vara tillåtet på internet, till att skapa en moral där vi respekterar att det finns sådant som är rätt och sådant som är fel. Det är inte rätt att piratkopiera någon annans material.
Den andre medverkande var Per Strömbäck som är redaktör för boken Gratis? och verksam inom dataspelsbranschen.
Han menar att debatten om upphovsrätt och fildelning har varit halv. Man har bara diskuterat hur konsumenterna lätt ska komma åt innehållet i kultur och nöjen. Men för att det på sikt ska finnas något innehåll måste de som utvecklar och skapar detta innehåll kunna tjäna pengar på sitt skapande. Han jämförde med den miljö som en regnskog utgör. Där finns en mängd högkvalitativt trä att hämta. Men skogen bidrar också till att skapa syre.
På samma sätt finns två sidor i de kreativa branscherna: konsumtionen, men också vettig miljö för skaparna.
Som det är nu använder man upp det redan etablerade skapandet, medan nyskapandet stannar av.
Martin Rolinski instämde och sa att han som född på 1980-talet bara kunnat slå igenom därför att han är med i ett band där de andra medlemmarna är etablerade sedan det årtionde då han föddes. Och trots den etableringsnivå han har, kan jag konstatera att han ändå nu är anställd hos Telia Sonera.
Frågan är om vi ska se kultur som ett hantverk eller som en hobby där ingen på heltid och helhjärtat kan agera i den kulturella sfären.
Jag anser att man som individ har rätt att kontrollera resultatet av sitt skapande i lika hög grad som man har äganderätt till sina materiella ting. Immaterialrätten är väsentlig för ett samhälle som vill utvecklas.
Hur ska Sverige kunna konkurrera om vi bara anser det okej att tjäna pengar på produkter, men inte på kreativt skapande?
Alla är med på att den som säljer en produkt har rätt att ta betalt. För mig är det lika självklart att den som vill sälja sitt skapande har rätt att kontrollera hur publiceringen går till, eftersom det är i detta ögonblick som inkomstmöjligheterna finns.
(Andra intressanta bloggar om politik, upphovsrätt, illegal fildelning, laglig fildelning, internet, patent, äganderätt, ägande, piratkopiering, fildelning, kultur, musik, dataspel,frihet, immaterialrätt)