Inte mycket går upp mot den brittiska stilistiska formen för personliga kolumner. Exempelvis är de, till skillnad från de flesta slätstrukna svenska kolumnister, personliga. Vet svenska kolumnister vad det är? Att vara personlig betyder att man skriver något som läsarna inte redan läst, hört eller tänkt på själv, tiotals gånger…
En som kan vara personlig är dokumentärfilmaren Rod Liddle som i Sunday Times gör ett utfall mot paniken kring svininfluensan (eller vad vi nu borde kalla den), Swine flu about to kill us? Oh sure – and pigs can fly:
Vad är den rätta proceduren att följa när vi ser någon bära ett sådant där löjligt munskydd i tunnelbanan eller på bussen? Den uppenbara reaktion — att sparka dem hårt i baken och på detta sätt illustrera och tålmodigt förklara för dem att risken att bli angripen av en galning i allmänna kommunikationsmedel är långt större än att smittas av svininfluensan — har viss brutal attraktion.
Roligare, dock, är att stå väldigt nära dem medan man låtsas tala i mobilen med en vän om hur trevligt man hade det på semestern i Cancun, Mexiko, och sedan nysa eller hosta i deras riktning, tvärs över deras upplaga av The Guardian.
Elakt skrivet. Jag skulle inte göra det själv, men kolumnisten illustrerar tydligt den frustration man känner över dem som låter sig dras med i paniken. Och som Rod Liddle skriver, om munskydd har någon betydelse så är det om man redan bär på viruset, ”men det är ju uppenbart inte vad de som använder dem tror”. Alltså att inte sprida virus när man andas ut. Däremot skyddar inte munskydd från att smittas, eftersom man lika gärna kan smittas via händerna.
För övrigt har myndigheterna i Mexiko skrivit ner antalet bekräftade dödsfall pga svininfluensan till 19.
(Andra intressanta bloggar om influensa, svininfluensa, Mexiko, pandemi, WHO, virus)