Stockholm City (foto: Dick Erixon)

M-petningar och folkmord

onsdag 25 maj 2016 · 14:52

Det har blivit stor uppmärksamhet kring att Moderaternas partiledning petat, eller rättare sagt degraderat, riksdagsledamöter som röstat “fel”. I en kommentar säger Lars Adaktusson (KD): Det känns som ett fattigdomsbevis för politiken. Jag tycker att det är sorgligt att det är så trångt i ett parti som Moderaterna.

Det var Hanif Bali, Finn Bengtsson och Niklas Wykman som gick emot partiledningen och nu får mindre tunga ansvarsområden.

Nu tycker jag inte det är så enkelt. Låt oss först se på vad saken gäller: ska riksdagen uttala sig om Islamska staten begår folkmord i Syrien och Irak eller inte?

Detta med att “uttala” något som inte är lag, är knepigt för en lagstiftande församling. Vad betyder ett “uttalande”? Svar: i praktiken ingenting. Det är en opinionsyttring i ord. Men många vill mena att det har moralisk betydelse. Jag undrar om det inte snarare skapar ökad otydlighet. Vad betyder det “moraliska stödet”?

Lägg till det att uttalandet avser vad en viss händelse ska betecknas vara. I detta fall om IS begår “folkmord” eller om det är brott mot mänskliga rättigheter och mord. Vi har haft den diskussionen förr: om turkiska styrkor begick folkmord på armenier 1915-17. Den 11 mars 2010 beslutade riksdagen att Sverige ska erkänna detta som folkmord. En prestigeseger för Armenien och en förlust för Turkiet i en strid om ord. (Jag var här i bloggen emot att riksdagen skulle ta ställning, utan ansåg att definitioner är en fråga för juridiska och historiska instanser, inte för demokratisk omröstning.)

I det nu aktuella fallet har Utrikesutskottet i yttrande sagt:

Utskottet noterar att Europaparlamentet den 4 februari 2016 antog en resolution som slår fast att Daishs systematiska övergrepp mot personer som tillhör minoriteter ska klassas som krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord.

Men tillägger:

Utskottet påminner om sitt ställningstagande i betänkande 2012/13:UU8 att det i princip inte ankommer på riksdagen som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden. Utskottets principiella uppfattning är alltjämt att det är genom forskning, fri debatt och rättsliga prövningar som det avgörs hur historiska händelser och förlopp ska definieras.

Detta är ju inte korrekt. Riksdagen har röstat för att definiera åtminstone ett folkmord.

Moderaternas talesperson Karin Enström sa i riksdagen inför omröstningen 11 maj följande:

Vi moderater anser att detta är att betrakta som folkmord, och vi har röstat för den hållningen i Europaparlamentet. Men, herr talman, begreppet folkmord är en legal, juridisk term. (…) Det är upp till de rättsliga ordningar som finns att fastställa om ett folkmord har begåtts, det är inte upp till Sveriges riksdag.

Det var detta som de petade M-politikerna inte följde utan röstade tvärtom, för att betrakta IS agerande som folkmord.

Eftersom riksdagen har talat om att armenier utsattes för folkmord, verkar det veligt att nu plötsligt börja hänvisa till jurister. Hur ska Sveriges riksdag ha det? Ska man göra uttalanden om allt möjligt, eller ska man det inte?

Men samtidigt: har partiet bestämt sig för en viss administrativ hantering, som inte handlar om sakfrågan (om det är folkmord eller ej), då är det lite väl uppstudsigt att gå emot partilinjen. Ja, då blir ju den avvikande rösten mer ett misstroende mot partiledningens administrativa hantering än om folkmord.

Därav blir petningarna begripliga.

Men värst här är ju Riksdagen som lagstiftande församling. Hur kan man vela så in i helsike om så viktiga ting som vad folkmord är och hur de ska betraktas?

Genom att ha sagt att armenier utsattes för folkmord, men sedan vägra at säga att kristna i Syrien utsätts för folkmord, framstår det som Sveriges Riksdag agerar till stöd för Islamska staten och dess ohyggliga blodbad.

Tänk vad obegåvat det kan bli, när man inte tänker efter före…

Tema: Irak · Juridik