Satt på tåg i några timmar igår, mellan Stockholm-Göteborg. I handen hade jag senaste numret av Axess. Och det höll mig fängslad hela vägen. Axess är en tidskrift alla, som vill ha mer än vänstervriden journalistik, borde konsumera. Hur många tankeväckande och informativa artiklar som helst.
Redan PJ Anders Linders ledare på första uppslaget tvålar till hela det politiska etablissemang som låtit försvars- och säkerhetspolitiken förfalla. Han skriver:
”Sverige kommer inte att stå passivt om ett grannland hotas”, sade [förre försvarsministern] Sten Tolgfors i … riksdagsdebatten 2009, och Stefan Löfven gav samma besked i sin regeringsförklaring. Sverige tänker hjälpa andra och vi utgår från att andra ska hjälpa oss, det är numera grunden för vår säkerhetspolitik.
Fast om jag var ansvarig minister i ett grannland vore jag tvungen att ställa mig frågan: Vad ska de hjälpa oss med? Hur ska de kunna komma till vår undsättning när de inte har kraft att värja sig själva? Deras armé består av några ynka bataljoner, Östersjöns längsta kust tänker de skydda med sju korvetter och även om flyget är i lite bättre skick har det krympt ihop till en bråkdel av vad det var för tjugo år sedan. Att bygga på att de ska hjälpa oss är att bygga på lösan sand.
Försvaret mot yttre hot är den allra mest grundläggande uppgiften för en stat, och det är utomordentligt allvarligt att medborgarnas förtroende för försvarspolitiken redan har sjunkit så mycket och med stor sannolikhet är på väg att gröpas ur ännu mer. Det sätter förtroendet för hela samhällskontraktet på spel. Men även omvärldsförtroendet är illa sargat …
Drömmen om den eviga freden var en dröm. Nu får de alla göra vad de kan för att vi ska undvika mardrömmen.
Till skillnad från politikerna har svenska folket sunt förnuft. Stödet för ett svenskt Nato-medlemskap är större än någonsin. Ett medlemskap skulle förbättra Sveriges utsatta position genom att inte stå ensam i en allt oroligare värld. Men även Nato kräver av sina medlemmar att de har ett försvar som fungerar. Staten måste ta denna grunduppgift på allvar. Vilka partier är beredda att vakna ur törnrosasömnen?