Sedan det klarlagts att Jan Guillou var betald KGB-agent uppstår frågan hur han kom den svenska underrättelseverksamheten IB på spåren. Vem gav honom information så att han grundligt kunde skada verksamheten?
Svenska Dagbladet avslöjar idag att det Guillou själv skrivit inte är korrekt, Guillous första IB-källa dementerar:
Guillou har i sin färska [självbiografi] beskrivit upprinnelsen till avslöjandet. För första gången namnger där Guillou den journalist på Expressen som gav honom den första antydningen om att IB fanns: ”Han hette Bengt Erlandsson och hade en ospecificerad chefstjänst på Expressen”.
Guillous formulering att journalisten ”hette” Bengt Erlandsson antyder att han inte längre skulle vara vid livet. Men Bengt Erlandsson lever och är pensionär. […]
— Jag har läst vad Guillou skriver. Jag vet inte var det kommer ifrån. Det är inte sant, säger Bengt Erlandsson till SvD. […]
När SvD konfronterar Jan Guillou med Bengt Erlandssons uppgifter svarar han först med en motfråga: ”Vad ska jag göra åt det?”
Men Erlandsson säger att han inte kände till IB, och att han inte pratat med dig?
— Då får han säga det. Det är en dementi jag absolut inte väntat mig. Men jag kan inte ha mints fel om det.
Varför vill Guillou lägga spåret till IB i händerna på en svensk journalist? Därför att han inte vill avslöja att tipset kom från KGB? Eller gav KGB honom rent av i uppdrag att avslöja IB?
Här finns en hel del att nysta i.
Se mer: Hur väl infiltrerade KGB Sverige på 70-talet? (Andra intressanta bloggar om politik, säkerhetspolitik, Jan Guillou, spion, KGB, spioneri, kommunism, Sovjet, Säpo, IB, försvarsmakten, IB-affären)