Möja Taffelbrännvin offras på monopolets altare

Skärgårdslandstingsrådet Gustav Andersson (C) i Stockholm talar, likt denna blogg, för gårdsförsäljning av öl, vin och sprit. Han pekar i sin blogg på hur förbudsivrarna och det fyrkantiga försvaret av alkoholmonopolet leder fel, Försvararnas övernit största hotet mot en restriktiv alkoholpolitik:

[Möja Taffelbrännvin] tillverkas i en liten fabrik på den företagsamma ön Möja i Stockholms skärgård och är kryddat av den spanska körvel som växer vild på ön. Den delikata drycken serveras bl a på Grand Hotell i Stockholm och kan köpas för ca 500 kronor flaskan på systembutiken i NK-huset. Men i övrigt är köparna hänvisade till beställningssortimentet eftersom Systemet anser att produkten är för smal för att saluföras brett.
Moment 22 således. Fabriken riskerar att läggas ned eftersom det är nästan omöjligt att bygga upp en marknad i Sverige med ett försäljningsmonopol som visar mycket litet intresse för att främja småskalig produktutveckling.

Andersson påpekar att lagstiftning, även kring alkohol, är beroende av att ligga någorlunda i fas med den allmänna rättskänslan. Förbudsivern mot gårdsförsäljningen kan välta hela Systemet.
Iochförsig är jag ingen vän av något monopol, men Anderssons argument bör de lyssna till som vill behålla det. Själv kastar jag gärna hela monopolet på samma sophög där motboken och annat förmynderi ligger.
Mer: Affärsvärlden: topplista över starka droppar. (Tipstack: Hagwall) (Andra intressanta bloggar om , , , , , ,, )

Rulla till toppen