Riksdagen sa ja till att införa ett nytt brott “missbruk av offentlig ställning” och att minimistraffet för “grovt tjänstefel” skärps till fängelse i ett år och sex månader.
Genom det nya brottet straffbeläggs för offentlig tjänstemän att vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon annan. Det nya brottet gäller också politiker med offentligt uppdrag.
Om brottet är grovt ska det dömas för grovt missbruk av offentlig ställning. Straffet för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. För grovt missbruk av offentlig ställning fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år.
Morddomarna mot Quick
När skulle denna lag haft betydelse om den funnits tidigare? Jag ser ett tydligt fall.
Den för åtta mord dömde Thomas Quick friades eftersom åklagare och utredande polis undanhållit bevis som talade mot att han skulle utfört morden. Om den nya lagen, som träder ikraft 1 augusti, funnits tidigare hade åklagaren och polismannen som drev fallet kunnat åtalas för otillbörligt missgynnat någon annan. Och detta hade givit upprättelse åt rättsstaten – det var inte systemen som begick fel utan enskilda handläggare – och åt alla inblandade. Det hade också varit en tydlig varning till alla andra i staten att inte fiffla och agera i strid med reglerna.
Det var Olof Palme som 1973 urholkade det tjänstemannaansvar som fanns och som tidigare fått en rad statstjänstemän fällda för oegentligheter. Att kunna bli straffad om man missbrukar sin stora makt i stat och offentlighet är viktigt. Det gör det offentliga säkrare och minskar risken för oegentligheter.