SVT vågade inte ha med högerdebattören Nick Alinia i humorprogrammet “Invandrare för svenskar”. Att inte vara vänster är fortfarande extremt provokativt för de stora medieredaktionerna. De blir mer vänster ju mer verkligheten överger vänsterdogmer.
Ingen borde längre tveka på att gamla medier kommer att vara vänstersidans starkaste valarbetare inför höstens val. Allt som är till höger om Centerpartiet är något fruktansvärt hemskt för journalister och redaktioner.
Sättet att hantera medverkan av Nick Alinia är ännu ett exempel på hur medier demoniserar dem som inte är vänster.
SVT klarar inte åsiktsmångfald
En sund röst i detta intellektuella haveri är skaparen av TV-programmet “Invandrare för svenskar”, IFS, Michael Lindgren som varit med och skapat succéer som ”Grotesco”, ”Svenska nyheter” och ”Herr Talman”.
Han skriver i Expressen: “Det är dumt av SVT att inte sända avsnittet med Nick Alinia”.
– Min idé om programmet IFS var ett panelprogram där man vänder på majoritet och minoritet, och skämtar om rasism och kulturkrockar. Syftet var också att belysa det banalt idiotiska med att se på invandrare som en homogen grupp. Panelen ska inte bara vara etniskt och kulturellt blandad, den måste även ha en åsiktsmångfald.
Demoniseringen är skadlig
Att Nick Alinia söker upp situationer där konfrontationen spetsas till med vänsteraktivister är klart. Det är ett provokativt sätt att avslöja vänsterns hyckleri. Men att han skulle förespråkat våld är något som journalister “hört” men aldrig belagt. Samtidigt har public service inga problem att bjuda in, ja, och ge priser till, rappare dömda för våldsbrott.
Min tolkning är att redaktioner demoniserar högersidan på ett närmast sjukligt sätt. Man klarar inte av att föra dialog med folk som inte sympatiserar med vänstern. Eller inta den öppna och avspända attityd som Lindgren har.
– Jag tycker inte att man automatiskt håller med eller stöder en person för att man sitter bredvid personen i en studio. Tvärtom kan man påverka meningsmotståndare mer genom att stanna kvar och stå upp för vad man tycker. Gärna med humor. Polariseringens riddare göder varandra och sabbar Sverige. Jag vet … men jag tror på det öppna samtalet som ett sätt att punktera filterbubblor.
Svenska gammelmedier klarar inte av detta. Man blir hysterisk och målar upp djävulsbilder i sina huvuden då en högerdebattör – alltid kallad “extremist” – dyker upp.
Oprofessionellt och inte journalistik
Detta beteende i svenska medieredaktioner är inte rationellt. Och det är absolut inte professionell journalistik. Dessa medier har reducerat sig till propagandakanaler för vänsterperspektiv. Och det är så väljarna måste se dem för att kunna göra egna avvägningar inför valdagen i september.