Försvars- och säkerhetspolitiken har ett syfte: att avskräcka motståndare från att invadera. I seminarium med konservativa ECR konstateras att Nato kräver amerikanskt ledarskap för att vara avskräckande för ett aggressivt Ryssland.
Jag är i Vilnius, där minnet av Sovjetunionens förtryckande ockupation finns nära i minnet. Bland mina kollegor i Europaparlamentet från östra Europa, inte minst Polen och de baltiska staterna är man övertygad om att USA krävs för att Nato ska vara avskräckande för Putin-regimen.
Ryssland räds inte europeisk militär förmåga
– Ryssland störs inte av att skjuta ihjäl europeiska soldater, men de aktar sig för att skjuta amerikanska soldater, sa en professor i historia vid Vilnius universitet.
En kollega, tidigare diplomat och medarbetare till människorättskämpen och tjeckiske presidenten Václav Havel minns hur många tyckte att Europa kan klara sig på egen hand efter Sovjetunionens fall, men Havel underströk behovet av transatlantiskt samarbete. Han såg alliansen med USA genom Nato som avgörande för att förankra den nya tjeckiska demokratin i väst och säkerställa stabilitet i Europa.
I Europaparlamentet finns två pooler om Europas säkerhetspolitiska vägval. Frankrike vill fjärma sig från USA och anser sig kunna ta ledningen i Europa genom att vara kärnvapenmakt. Mot detta vänder sig främst Polen som inte önskar sig en sådan utveckling.
Vi bör lyssna på våra vänner i öst
För mig är det intressant att höra dem som har egna erfarenheter, eller nära till dem som har sådana, från Rysslands förtryck av östra Europa fram till 1990. De bär inte på rosa naivitet om kumbaya (gränslös kärlek) med rysk mentalitet.
USA är den viktigaste komponenten i Europas försvar mot totalitära krafter. Och kommer att förbli det. Inte minst därför att vi själva i Europa har satt oss i en svag position under många årtionden.
Det här seminariet får mig att fundera på varför relationen med USA ser ut som den gör.
Vad är president Trumps syfte?
I dagsläget är det trassligt i säkerhetspolitiken. President Donald Trump är nyckfull och gör utspel som skakar om de säkerhetspolitiska strukturerna som byggdes efter andra världskriget. Men som jag påpekat tidigare, var Nato av instiftarna tänkt att verka i ett tiotal år efter 1949 då organisationen bildades. Nu har det gått mer än 75 år sedan Nato bildades.
Trump har rört om på ett sätt som utmanar och upprör. Tanken om att ta över Grönland med våld riktade sig mot kärnan i Nato – att allierade ska skydda varandra, inte anfaller dem.
Jag vet ju inte hur Trump tänker, men jag har ju sett hur han bedriver inrikes valrörelse i USA. Han gör utspel som har annat syfte än det han talar om. Kanske är Grönland ett sätt för honom att få Nato-medlemmarna att vakna. De har inte lyssnat på den långa rad amerikanska presidenter som före honom krävt att europeiska länder ska höja sina försvarsbudgetar. Med Trump är nu de flesta länder på väg upp, inte bara till två procent av BNP utan till fem.
Att köra med européer på det här sättet är naturligtvis inte något vi uppskattar. Men ibland behöver förslöade miljöer skakas om för att inse realiteterna. Jag hoppas att det är det som är Trumps syfte. Alltså att rädda och stärka samarbetet, inte undergräva det.